Home Blog Page 49

Den religiösa sekten lean

”Du, jag kände det som om de höll på med hjärntvätt! Som om vi var på frälsningsmöte. Fyra hundra människor som skulle frälsas.”

 

Så berättar en anställd i Henrietta Huzells avhandling om ett möte där konsulter skulle introducera lean production i ett företag. Jag kom att tänka på det här citatet när jag läste en broschyr om lean från Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Trygghetsrådet, Lean – ett sätt för kommuner och landsting att möta framtiden heter den. Det är en religiös broschyr som lägger fram en sekts lära.

 

I den religiösa sekten lean heter guden Toyota. Från Toyota utgår allt gott. Toyota är ofelbart. Toyota är frälsningen för världen. Toyota är gud. Till lean-sektens mest heliga skrifter hör ”The machine that changed the world” – och den maskin som förändrade världen är den arbetsorganisation som Toyota har och som profeterna kallar lean. En annan helig skrift finns även på vårt språk och heter (på oklanderlig svenska) ”The Toyota way – lean för världsklass”. De tillhör de heliga skrifter som hela lean-sektens tro vilar på. Men de är inte skrivna av japaner, utan av amerikaner och en europé, sammanlagt fyra profeter. De här författarna – Womack, Jones, Rose och Likert heter de – är verkligen lean-sektens profeter eller evangelister. De åker världen runt och håller möten om läran. Sedan finns ett stort antal missionärer i form av lean-konsulter. Det är nationella profeter som reser omkring och håller väckelsemöten och bildar församlingar. Och så finns det kyrkoherdar och pastorer och pastorsadjunkter, det vill säga lean-konsulter på lägre nivå. De sprider läran i väckelsemöten i till exempel kommuner och landsting.

 

Allt fler stöter på chefer i landsting och kommuner som kommer stjärnögda från något av SKL:s väckelsemöten i form av lean-kurser. De har den nyfrälstes hela entusiasm och önskan att sprida budskapet och införa egna församlingar. Vi måste införa lean, säger de, annars hamnar vi på efterkälken, annars går vi under. Lean leder till himmelriket, allt som inte är lean leder rakt åt helvete. Det finns inget val. Lean är fulländat och fantastiskt: antingen går du också med i lean-gemenskapen eller så är du en hedning som det kommer att gå illa för.

 

Förutom de två heliga skrifter jag nämnde finns det förstås en mängd andra skrifter från sekten som lägger ut texten om lean. Ett exempel är den från SKL och Trygghetsfonden. Den kan med rätta kallas en religiös skrift därför att det inte finns någon kritisk distans till det som den handlar om. Det finns en massiv kritik från arbetslivsforskare om de negativa följderna av lean för arbetsvillkor och arbetsmiljö, men den låtsas man inte om överhuvudtaget. Det är ren okritisk propaganda. Man kan också lägga märke till att de som får komma till tals här är kommunalråd, regionråd, representanter för SKL, sjukhusdirektörer och leankonsulter. Inte ett sjukvårdsbiträde så långt ögat når, inte en undersköterska, ingen sjuksköterska, inte ens en läkare. Ändå är inte den här skriften den värsta. Det finns till exempel en från Skånes universitetssjukhus som är rent skandalös.

 

Vad är det då i lean-sektens budskap som får chefer i landsting och kommuner att tindra så med ögonen? Vad är det för ett himmelrike de tror att de ska komma till? Jo, det är ett rike där de ska få mer arbete utfört med mindre resurser – mer arbete för mindre kostnader, samtidigt som de som ska utföra arbetet är nöjda och glada, till och med entusiastiska. De kommer inte att arbeta hårdare, de kommer inte att arbeta fortare – de kommer att arbeta smartare, sägs det. Inte mycket tyder på att detta är sant. Lean-sektens lära låter också lite för bra för att vara sann, den sägs vara bra i alla avseenden för alla. Den sägs vara en vinn–vinn-situation. De flesta av oss har väl fått e-post, där någon från Nigeria eller Hongkong erbjuder sig att sätta in 250 miljoner dollar på vårt konto, eller där vi gratuleras till att ha vunnit 500 miljoner dollar i ett lotteri som vi inte köpt någon lott till. Vad säkerhetsexperterna inom data säger om detta är att om något låter för bra för att vara sant, så ska man dra öronen åt sig. Då ska man bli misstänksam. Då ska man inte gå på budskapet. Och så är det med lean. Propagandan för lean från SKL och till exempel Skånes universitetssjukhus går ut på att lean är ofelbar – och det är just vad som utmärker en religiös sekt, att dess lära är ofelbar, läran är fulländad och kan inte kritiseras.

 

Mycket av den forskning som finns om leans konsekvenser för de anställda tyder på att även de känner en entusiasm för budskapet till att börja med. Så småningom märker de emellertid ett växande glapp mellan vad läran säger och dess tillämpning i praktiken. De kan inte arbeta smartare utan tvingas arbeta hårdare, deras inflytande och ”empowerment” uteblir, lean framstår inte längre som en frälsningslära utan som en typ av arbetsorganisation som de blir allt mer cyniska inför. Lean blir lätt ett mer svårskött pastorat än i predikningarna och på frälsningsmötena.

ILPC News: Four streams announced

Oct 31 deadline for abstracts and proposals of symposia

The 2012 International Labour Process Conference will take place, as announced, at the University of Stockholm. The deadline for submissions of proposals for abstracts and symposia is 31st October 2011. Details of the conference are contained within this poster.

Proposals for abstracts and symposia can be submitted through the conference website. You have to login to get access, and if you do not have an account there is a simple procedure to sign up.

The website now contains full details of the four special streams that will supplement the general conference. These consist of:

-S1: Lean in ideology and practice: from labour process and societal effects perspectives

-S2: Putting labour in its place: The Global Commodity Chain, the Global Value Chain, the Global Production Network and Labour Process Analysis

-S3: Work or nature? The Effects of Climate Change on the Labour Process and the Responses of the Labour Movement in the Global South and the Global North

-S4: Global capitalism, national institutions and the comparative political economy of work and employment relations

For updates and dialogue go to the conference blog

We look forward to seeing you in Stockholm,

Fredrik Movitz
Åke Sandberg
Lotta Stern
All at Stockholm University, department of Sociology

Brandmannen som ville ha eld

Vi satt i solen utanför Toldboden i Köpenhamn, drack kaffe och tittade på båtarna. Vid sidan av tränade några brandmän på att sjösätta en räddningsbåt. Vi njöt så mycket att vi inte la märke till att en man kom fram till oss och sa något på danska. ”Vad sa du?”, sa vi. ”Har I ild?”, frågade han och viftade med en cigarett. När han vände sig och gick, såg vi att på ryggen på hans t-tröja stod ”Københavns Brandvæsen” – och vi bröt ihop. När vi lugnat oss lite sa vi till varandra att det förmodligen bara händer en gång i livet att en brandman kommer och ber oss om eld.

AFA Försäkring utlyser stipendier

AFA Försäkring som forskningsfinansiär vill stödja och stimulera yngre forskares möjligheter till studier och forskning utomlands. Därför utlyser AFA två stipendier – ett inom arbetsmiljö och ett inom folkhälsa – för två-åriga postdoktorala utlandsstudier. Stipendierna inom arbetsmiljö och folkhälsa är om vardera 1 000 000 kronor. Ansökan ska vara inkommen till AFA senast den 31 oktober 2011, kl 16:00. Mer information om stipendierna kan fås på AFAs hemsida www.afaforsakring.se (under Förebygger/Forskning och Utveckling/Om Forskning och Utveckling) eller från Hans Augustson, avdelningschef, FoU-beredning, Tfn 08-696 48 54, 0708-93 95 95.

Dags att damma av lite klassisk arbetsvetenskap?

Första riktiga arbetsveckorna på jobbet efter semestern är avklarade och det känns skönt. Skönt att vara tillbaka i vardagen och skönt att få känna att det rör på sig. Men semestern var nog välbehövlig i alla fall. Jag fick pusta ut efter vårt arrangemang av FALFs 4e nationella arbetslivskonferens som i år gick av stapeln vid Luleå tekniska universitet i slutet av juni. Konferensen var lyckad och det var intressant att se bredden i dagens arbetslivsforskning, eller arbetsvetenskap som jag gärna kallar det. Det fanns med andra ord mycket att lyssna på. Själv intresserade jag mig mest för några seminarier som handlade om hur man ska göra för att kunna kombinera ekonomisk effektivitet med en rättvis, hållbar och utvecklande organisation och god arbetsmiljö som möjliggör hälsa, arbetstillfredsställelse och lärande för medarbetarna. Visserligen förbättras arbetsmiljön inom många branscher, men det finns andra som har en mer dyster utveckling där andelen repetitiva och maskin- och detaljstyrda arbeten ökar. Här finns mycket att göra.

Då tror jag att det kan vara en bra idé att damma av lite gammal klassisk arbetsvetenskap. Jag har i sommar haft förmånen att läsa om de sociotekniskt inspirerade teorierna och metoderna där kunskaper om människan, arbete, teknik och organisation kombineras. Dessa teorier gav oss bland annat dessa två viktiga slutsatser: 1) Det räcker inte med organisatoriska förändringar. För att skapa lärande, innovationer och bra arbetsmiljö måste organisationsutveckling kombineras med förändringar av arbetet, arbetsplatsen, produktionsmetoder och produktionsteknik. 2) Det inte räcker att bara investera i ny teknik eller nya styrsystem. Sådana saker har inte ett givet sätt att fungera eller att förändra processer eller arbetsvillkor, vare sig positivt eller negativt, utan man måste även inkludera arbetets organisering, såväl den formella som informella organiseringen.

Dessa teorier togs fram under 1970- och 1980-talen och byggde på kritiska teorier, stora empiriska studier och en hel del konkret förändringsarbete ute på arbetsplatser. Tyvärr får liknande forskning inte så stort utrymme i dagens svenska arbetslivsforskning trots att såväl teorierna som metoderna behöver vidareutvecklas och uppdateras till dagens industriella kontext – och trots att många av de gamla problemen och behoven i arbetslivet kvarstår. Jag tror att många företag och organisationer skulle ha god praktisk hjälp av dessa teorier. Dessutom saknas i den internationella arbetsvetenskapliga litteraturen mycket av denna typ av kritiska arbetsplatsnära forskning. Här finns kanske en potential för internationell publicering. Och även för nya grepp inom forskningen och internationella jämförelser. Det ser jag fram emot!