Home Blog Page 50

The International Labour Process Conference (ILPC) 2012 i Stockholm

ILCP är en av de internationellt mest erkända konferenserna på området och samlar forskare, lagstiftare och experter från hela världen. I år hölls konferensen i Leeds (2011) och åren dessförinnan i Rutgers, New York (2010) och Edinburgh (2009). Den 30:de årliga konferensen (2012) kommer att hållas i Stockholm den 27-29 mars och under det övergripande temat Work Matters.

Som värd står Sociologiska institutionen vid Stockholms universitet i samarbete med Arbetsvetenskapliga enheten vid Karlstads universitet och Avdelningen för arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

Deadline för Call for papers och anmälan av intresse att arrangera symposium är den 31 oktober 2011. För mer information besök ILPC:s hemsida eller Åke Sandbergs blogg.

Vart tar de svenska storföretagen vägen? En reflektion kring globala ekonomiska förkastningar.

Sedan rätt många år har jag då och då följt utvecklingen på tidskriften FORTUNEs lista över världens största företag. Min äldsta lista är från 1993 samma år som Volvo och Renault diskuterade ett samgående. Då liksom nu var Volvo det största svenska företaget (FORTUNE listar företagen efter omsättning/intäkter). 1993 var dock Volvo på plats 85, på årets lista som jag precis har fått i min hand, är Volvo nere på 236:e plats. Och detta trots att företaget vuxit kraftigt det senaste decenniet.

På det hela taget går det att skönja en tydlig tillbakagång för de svenska storföretagen. 1993 uppmärksammade FORTUNE särskilt att ”lilla” Sverige hade hela 14 företag på listan. Men på 2011 års lista finns det bara tre svenska företag, nästan 4/5-delar av företagen är borta. En del av förklaringen handlar om Kinas kraftiga frammarsch från noll till drygt 60 företag, liksom fler företag finns med från Ryssland, Indien och Brasilien (sammanlagt från 3 till 22 företag). Detta är dock inte någon huvudanledning utan kan endast förklara en nedgång på 3-4 företag, inte 11. Sanningen är snarare att Sverige tillhör en relativt begränsad grupp av ”förlorarländer” som utgörs av USA, Storbritannien och Japan. Inget av dessa länder har dock förlorat en så stor del av sina storföretag på listan. Sverige är helt enkelt ”the biggest loser” i detta avseende. Nedgången kan också beskrivas genom att Sverige halkat ned från det sjätte landet med flest företag på listan till plats 19 (!)

Det är inte heller så att Europa generellt har förlorat mark till följd av den asiatiska anstormningen. Europa som kontinent har faktiskt har fler företag på listan 2011 jämfört med 1993 genom att flera europeiska länder har flyttat fram sina positioner såsom Schweiz, Nederländerna, Italien, Spanien och Frankrike. 1993 var antalet företag från Frankrike på 500-listan dubbelt så många som de svenska. 2011 var de nästan 12 gånger fler!

 

Antal företag per land i FORTUNE 500
1993 2011 Förändring
1 USA 161 133 -28
2 Japan 128 68 -60
3 Kina 0 61 61
4 Frankrike 30 35 5
5 Tyskland 32 34 2
6 Storbritannien 40 30 -10
7 Schweiz 9 15 6
8 Sydkorea 12 14 2
9 Nederländerna 6 12 6
10 Kanada 8 11 3
11 Italien 6 10 4
12 Spanien 4 9 5
13 Australien 9 8 -1
14 Indien 2 8 6
15 Taiwan 1 8 7
16 Brasilien 1 7 6
17 Ryssland 0 7 7
18 Belgien 4 5 1
19 Sverige 14 3 -11
Företag från 33 22 -11
övriga länder
Summa 500 500

Fusionsplanerna mellan Volvo och Renault sprack på grund av kulturella motsättningar. Det var då i Sverige en vanlig föreställning att franska företagsledare inte var särskilt skickliga utan att de levde kvar i nationalistisk kultur där statsmakten hade ett avgörande inflytande på viktiga beslut. Vår kunskap om franska företag är förmodligen inte fortfarande är så stor som den borde vara. Att det nu finns 14 franska företag som omsätter mer än Renault är förmodligen en överraskning för många.

 

Gyllenhammars fusionsplaner var nog förutseende trots allt.  Under alla omständigheter borde svenska företagsledare försöka lära från sina mer framgångsrika kolleger på Kontinentaleuropa om hur det man leder riktigt stora företag.

 

 

Första nationella priset i arbetslivsforskning går till Malin Espersson

Den 16 juni 2011 delade FALF för första gången ut ”Arbetsmiljöhögskolans pris för bästa avhandling i Sverige inom forskningsområdet arbetsliv och arbetsmiljö”. Årets pristagare är Malin Espersson. Hon får priset om 10 000 kronor för sin avhandling Mer eller mindre byråkratisk – en studie av organisationsförändringar inom Kronofogdemyndigheten, som lades fram vid Sociologiska institutionen, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet 2010. Avhandlingen var nominerad av Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och Malins Esperssons handledare.

Juryn angav följande motivering:

Malin Espersson tilldelas Arbetsmiljöhögskolans pris för bästa avhandling i Sverige inom forskningsområdet arbetsliv och arbetsmiljö för sin avhandling Mer eller mindre byråkratisk – en studie av organisationsförändringar inom Kronofogdemyndigheten, som lades fram 2010 vid Lunds universitet. Avhandlingen håller hög vetenskaplig kvalitet och utgör ett viktigt bidrag till forskningsområdet arbetsliv och arbetsmiljö. Slutsatserna vilar på en gedigen empirisk och teoretisk grund. Med en problematiserande ansats ger avhandlingen ny förståelse av organisationsförändringars effekter och möjligheter i byråkratiska organisationer. Genom detta bidrar avhandlingen med ny kunskap till nytta för arbetslivets aktörer.

Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, skriver i sin nominering av avhandlingen följande: Malin Esperssons studie av Kronofogdemyndigheten i Malmö belyser på ett ingående sätt hur olika organisationsförändringar kombinerades med varandra och vilka följder det fick för den individuella arbetssituationen och det sociala samspelet på arbetsplatsen samt för myndighetsledningens mål om ökad effektivitet och förbättrad arbetsmiljö. Med hjälp av byråkratibegreppet och nyinstitutionell teori ger avhandlingen nya infallsvinklar på hur arbetsvillkoren för olika kategorier anställda förändras när ett teambaserat arbetssätt införs i en traditionell myndighet som brukar räknas till statens kärnverksamheter.

Av avhandlingen framgår att viktiga lärdomar kunde dras av den grupporganisation som först infördes och som betraktades som ett misslyckande. När teamen introducerades var det med betydligt större målmedvetenhet. Stora satsningar gjordes på utbildning och att få individerna att tillägna sig värderingar i samklang med det nya teambaserade arbetssättet. Att genom en vetenskaplig studie analysera hela denna process – bland annat hur de anställda i det dagliga arbetet förhöll sig till organisationsförändringarna – ansågs av Kronofogdemyndigheten som så angeläget att man vände till Sociologiska institutionen för att få till stånd ett forskningsprojekt.

Espersson visar hur gamla och nya handlingsmönster och värderingar bröts mot varandra vid övergången mellan olika organisationsmodeller och hur personalen och ledningen hanterade detta. Avhandlingens resultat är inte bara av vetenskapligt intresse utan också nyttig kunskap för arbetslivets aktörer, inte minst dem som planerar organisationsförändringar.

Under avhandlingsarbetet visade det sig fruktbart att vid sidan om nyinstitutionell teori utgå från byråkratibegreppet. Max Weber angav ett antal egenskaper hos byråkratin i dess idealtypiska form. Espersson tar det djärva greppet att behandla byråkratin som en variabel. En organisation kan således vara mer eller mindre byråkratisk. I avhandlingen visas att de organisationsförändringar som genomfördes inom Kronofogdemyndigheten i Malmö under 2000-talets början – dit hörde även en ny prioriteringsordning – på en och samma gång gjorde myndigheten mer och mindre byråkratisk. En distinktion görs mellan byråkratiska organiseringsprinciper (avgränsade och individuella arbetsuppgifter, hierarkisk struktur och kontroll, regelstyrning mm) och byråkratiska värden (likabehandling, opartiskhet mm). Införandet av team distanserade arbetsorganisationen från Webers idealtypiska byråkrati av individuellt arbetande tjänstemän. Tillsammans med det nya datasystemet, som gav handläggarna insyn i varandras arbete, medförde detta en ökad likabehandling och därmed en förstärkning av byråkratiska värden genom en delvis icke-byråkratisk organisationsform.

Tidigare kunde ärendena samlas på hög eftersom varje handläggare ansvarade för gäldenärer födda några av månadens dagar. Det gemensamma ansvaret medförde att många upplevde att pressen på den enskilde individen minskade, men även de mest positivt inställda oroade sig för att kollegorna inte ansträngde sig lika mycket som de själva, samtidigt som teamen utsattes för skärpta krav uppifrån på ökad effektivitet. Det förekom också ett motstånd mot att överge etablerade handlingsmönster och värden. Espersson erinrar om att handläggarna i egenskap av ”gräsrotsbyråkrater” alltid har ett relativt stort handlingsutrymme.

Malin Espersson disputerade i sociologi vid Lunds universitet den 29 maj 2010. Institutionell hemvist: Malin Espersson fil. dr, vik. lektor i genusvetenskap, Centrum för Genusvetenskap Box 117, 221 00 Lund, tel. 046-222 96 08.

E-post: Malin.Espersson@genus.lu.se


Fakultetsopponent: professor Göran Ahrne

Huvudhandledare: Anders Kjellberg

Biträdande handledare: Roland Ahlstrand

Tjänstesamhället på La Rambla

En vanlig torsdagskväll vid halv elvatiden gick vi upp hela La Rambla – en dryg kilometer turistfälla i Barcelona. Samtidigt oerhört raffinerad med sitt vågmönster på gågatan, fascinerande byggnader, den fantastiska marknaden. Men när vi går där på kvällen ser vi inte så mycket av detta. Vi märker bara trängsel och lurendrejeri för att förtrolla oss – ett tjänstesamhälle i sin prydno. Och förtrollade blir vi av trollkonstnären som kör det klassiska konststycket med flaskan i påsen – och plötsligt är påsen tom. Den gripande suggestiva dansen med ett glasklot, som till synes producerar esoterisk musik. Det urgamla tricket med tre små koppar – och var finns myntet? Det trodde jag inte att jag skulle få se igen i min livstid, men som jag nu bevittnade på två ställen längs gatan. Lite längre upp en obeskrivligt skicklig street dance-ensemble. Det måste ha tagit år av passionerad träning för att göra så svåra saker så enkelt. Dansarna drog en stor ring av åskådare och ficktjuvar.

På toppen av La Rambla, vid Plaça Catalonya, ligger Zurich Café. Där samlades oppositionella intellektuella under diktaturen. Nu ser vi till vårt kaffe hur två poliser trakasserar en gatumusiker. Tidigare gav vi honom våra sista mynt, eftersom vi tyckte att han gjorde en väldigt bra version av en sång vi tycker om.

Bortom tjänstesamhället kände vi ändå att livet lättade lite extra den kvällen genom att hela den dryga halvtimme vi satt där, så höll ett ungt par på att slita sig från varandra utanför nedgången till Metron. Varje gång de skildes med ett par meter, vände de och kramades igen. Kanske gör de det än.

Välkommen till FALF11 Det nya arbetslivet

Nu börjar det närma sig årets FALF-konferens! Veckorna bara rusar iväg och snart är det 15-17 juni. Vi här på Arbetsvetenskap vid Luleå tekniska universitet vill önska dig varmt välkommen till FALFs 4:e nationella arbetslivskonferens Det nya arbetslivet 2011. Och än en gång ser FALF fram emot att vara värd för spännande möten där forskare och praktiker utbyter erfarenheter och diskuterar arbetslivets brännande frågor. Tillsammans flyttar vi fram forskningsfronten och positionen för arbetslivsforskningen i Sverige. Vi är säkra på att liksom tidigare år kommer idéer till nya forskningsprojekt att genereras och nya samarbeten att bildas. Årets konferenstema Det nya arbetslivet innehåller många frågor och kräver såväl ämnesmässigt djup inom många olika discipliner som tvärvetenskapligt lärande och helhetsförståelse. Vi är mycket stolta över att kunna presentera våra huvudtalare Töres Theorell, Svend Erik Mathiassen och Elisabeth Lagerlöf som tillsammans visar på just detta. Årets konferens erbjuder möjligheter att lyssna på och diskutera över 70 presentationer av aktuell forskning från olika discipliner och från alla delar av Sverige. Vi kommer också att ha workshops där näringslivets representanter deltar. För varje år har andelen seniora forskare ökat vilket garanterar kvalitet och djup, men konferensen är även en viktig mötesplats för doktorander. Nytt för i år är att deltagare i FALFs nationella forskarskola har fått en särskild inbjudan och vi gläds åt att flera av dem är med på konferensen. En annan spännande nyhet är Arbetsmiljöhögskolans pris för bästa avhandling i Sverige inom forskningsområdet arbetsliv och arbetsmiljö. Väl mött på konferensen och passa på att njuta av Luleås ljusa nätter!

1...495051...58Page 50 of 58