Home Blog Page 41

Tensions in the field of Health Care

OmslagNu finns Tensions in the field of Health Care av Yvonne Johansson köpa från Adlibris eller Bokus.

Boken är #1 2013 i Arbetsliv i omvandling.

Mer information om boken
Mer information om tidskriften

In most health and social care sectors in the Western world during the last few decades there have been increased demands for a more scientifically supported knowledge base in practice. The gap between scientifically generated knowledge and practice is generally considered a dilemma, and to reduce this gap, and to respond to requirements for a more integrated care within health and social care sectors, networks are emerging as a solution. This study focuses nine research and development (R&D) networks set up to promote a professional approach to care and strengthen the collaboration between health care sectors in a Swedish health care setting.

The research project was embedded in an action research approach intended to encourage network development by means of a dialogical process.

The specific research question was: What are the actors’ perceptions of knowledge networks and how might we account for the networks’ evolution, role and ways of working? Bourdieu’s concepts reproduction and symbolic violence were used as analytical tools and were chosen as a way of answering and explaining the empirical story line.

 

Louise Weibull vinner årets pris för bästa avhandling inom arbetsvetenskap

Louice Weibull

Foto: Martin Nauclér

Louise Weibull tog under FALFs konferens i Stockholm den 17-19 juni 2013 emot Arbetsmiljöhögskolans pris för bästa avhandling i Sverige inom forskningsområdet arbetsliv och arbetsmiljö. Weibull fick priset för avhandlingen Emotion matters: Emotion management in Swedish Peace Support Operations som lades fram vid Karlstads universitet, Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT, Avdelningen för arbetsvetenskap. Weibull var under forskarutbildningen anställd av Försvarshögskolan.

Avhandlingen kan laddas ner i fulltext här.

Nominerade avhandlingar har bedömts av FALFs styrelse utifrån de tre lika starkt vägande kriterierna:
1. Relevans för forskningsområdet arbetsliv och arbetsmiljö
2. Tillämpbarhet och samhällsnytta
3. Vetenskaplig kvalitet

Weibulls avhandling var nominerad av professor Jan CH Karlsson och han motiverar sin nominering så här:

Den här avhandlingen är ett pionjärarbete. Den bidrar både till den del av arbetslivsforskningen som brukar kallas militärsociologi och till emotionsteori. Inom militärsociologin har man nästan aldrig behandlat emotioner och inom emotionsforskningen lika sällan militärer. Undersökningsgruppen är svenska soldater i fredsbevarande styrkor, främst i så kallade lågintensiva konfliktområden i Liberia och Kosovo. Genomgående handlar analysen, som bygger på intervjuer med och observationer av dessa soldater, om emotionsstyrning i samband med uppdragen. Det visar sig vara mycket komplicerade processer, som kräver avancerad skicklighet för att hantera de olika och mångfacetterade problem som soldaterna måste lösa i olika situationer. Emotioner i arbetslivet är numera ett omfattande forskningsområde, men det kompletteras här med grupper av anställda som tidigare negligerats. Weibull bryter ny arbetsvetenskaplig mark. Därtill kommer att hon ger ett orginalbidrag till humorforskningen genom att analysera skyltar som soldaterna satt upp som kommentarer till missförhållanden på camperna. Sådana företeelser har faktiskt inte uppmärksammats tidigare inom denna gren av samhällsvetenskapen, vare sig i civila eller militära sammanhang.

Hon bygger också upp kunskap som direkt kan nyttiggöras i förberedelserna för att genomföra utlandsuppdrag. Opponenten vid disputationen har i en recension av avhandlingen uttryckt det på det här sättet: avhandlingen ”levererar tillämpbara begrepp och analyser av relevans för hur utbildning och organisation i samband med utlandsuppdrag ska kunna förbättras”. Av särskild betydelse är begreppet ”post-deployment disorientation” som ett komplement till det redan existerande ”post-traumatic stress disorder”. Weibull visar att soldater även i lågintensiva konfliktområden råkar ut för emotionella förändringar vid hemkomsten. Denna upptäckt får stora konsekvenser för hur dessa soldater ska mottagas efter uppdragets slut.

Weibull uppvisar stor vetenskaplig skicklighet i att kombinera de tidigare åtskilda fälten militärsociologi och emotionsteori. Utifrån empiri, som insamlats under tidvis ganska svåra omständigheter, bygger hon upp egna begreppsapparater som hon kombinerar med existerande teori. I den nämnda recensionen sägs också att ”avhandlingens stora förtjänst ligger i de generaliseringar, faktiska och potentiella, som presenteras”. Jag rekommenderar starkt att Weibull tilldelas priset för bästa avhandling 2012.

För mer information kontakta Louise Weibull via mail: Louise.Weibull@fhs.se

Arbetsmarknad & Arbetsliv

Tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv har i dagarna gett ut ett specialnummer från förra årets FALF-konferens som ägde rum i Karlstad. Numret innehåller fyra intressanta artiklar från denna konferens. Se länk

http://www.kau.se/arbetsmarknad-arbetsliv/senaste-nytt

Arbetsliv i Omvandling

Den 17-19 juni 2013 är det åter dags för FALF-konferens.  I år är det Psykologiska institutionen, Stockholms universitet som arrangerar och temat är Arbetslivets föränderlighet: Individ-, organisations- och metodperspektiv.

I samband med konferensen är det också nystart för tidskriften Arbetsliv i Omvandling som är en vetenskaplig skriftserie som nu ges ut av Forum för Arbetslivsforskning i Sverige (FALF) i samarbete med Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet (AMH), Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA) vid Malmö högskola samt Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi (AEM) vid Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp. Arbetsliv i Omvandling inriktar sig på att granska och publicera vetenskapliga monografier, antologier, rapporter och längre artiklar.  Första numret har författats av Yvonne Johansson och har titeln Tensions in the Field of Health Care: Knowledege Networks and Evidence Based Practice: an action research approach. Arbetsliv i Omvandling kommer att publicera omkring fyra skrifter per år.

Omslag

 

Medlemmar i redaktionskommittén är:

Håkan Hydén, Lunds universitet, huvudredaktör
Lena Abrahamsson, Luleå Tekniska högskola, som representant för Falf
Bo Hagström, Linnéuniversitetet, som representant för Falf
Kerstin Isaksson, Mälardalens högskola, som representant för Falf
Ulf Leo, Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet
Peter Lundqvist, Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi (AEM) vid SLU Alnarp
Christina Scholten, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA) vid Malmö högskola

 

Vilken betydelse har tränarna för framgång?

Finns det något särskilt recept som kan göra ett lag eller en förening uthålligt framgångsrik? Detta är en central fråga till det Vinnova-finansierade projektet Top Performance som jag bedriver i samarbete med Margareta Oudhuis vid Högskolan i Borås och företaget Sustainable Performance. Vid en pressträff på Gamla Ullevi i Göteborg den 4 juni fick vi flera frågor om det finns just finns särskilda recept för framgång, några slags trick som kan ge genvägar till framgång. Efter att ha gjort intervjuer i 8 framgångsrika idrottsföreningar är vårt svar nej. Det som har gjort dessa idrottsklubbar framgångsrika är snarare en kombination av faktorer, att de har lyckats göra många saker lite bättre än mindre framgångsrika klubbar. Det kan röra sig om att lyckas knyta till sig talanger tidigt, ha genomtänkta träningsupplägg och att ha kontinuitet i tränar- och ledarstaberna. Även faktorer som att utveckla goda relationer med fans, media, sponsorer och den egna kommunen, samt har en professionell hantering av den egna ekonomin för att skapa en stabilitet åt den sportsliga verksamheten är viktiga faktorer.

Visst finns det några tränare som har varit exceptionellt framgångsrika över tid, vi har till exempel samarbete med Bengan Johansson, Conny Evensson och Tommy Svensson. Men den bild vi får av dessa är att inte heller de har blivit framgångsrika med hjälp av särskilda recept utan också här tack vare många olika faktorer såsom kommunikationsförmåga, stort kunnande inom respektive idrott, beslutskraft och feeling. Sedan inte att förglömma tillgång till ovanligt välutbildade och skickliga idrottsutövare.

Vid enstaka tillfällen kan tränare komma på innovationer som blir framgångsrika såsom Svennis i IFK Göteborg och Tommy Sandlin i Brynäs. Men sådana framgångsrika innovationer blir ganska snabbt kopierade eller så tas det fram effektiva motmedel. I den mån som det finns uthålliga konkurrensfördelar så beror det på svårkopierade faktorer såsom styrkan i Manchester Uniteds varumärke, Chelseas ekonomiska muskler eller Barcelonas dragningskraft på fotbollstalanger.

För att exemplifiera tränarens betydelse så har inte mindre 28 olika huvudtränare vunnit SM-guld under de 38 år som elitserien i ishockey har spelats med efterföljande slutspel. 22 av dessa tränare har bara vunnit ett SM-guld och bara 6 har lyckats upprepa sin bedrift. Bland de som bara fått vinna en gång märks framträdande tränarprofiler som Hans ”Virus” Lindberg, Leif Boork, Tommy Boustedt och Roger Melin. Trots att guldtränarna ofta har haft förmånen att spela i de bästa föreningarna har de haft väldigt svårt att upprepa sin stora triumf. Med detta vill jag säga att det även om det spelar roll vem som är tränare så är detta bara en bland väldigt många faktorer som avgör vem som vinner samt att det egentligen inte finns någon magi i att vara coach, bara ett hårt och hängivet arbete i kombination med ett stort idrottskunnande och ledarförmåga. Om det finns ett starkt lag, en fungerande organisation i klubben och en hel del flyt och marginaler på rätt sida kan det bli guld, till och med mer än vid ett tillfälle.

Stefan Tengblad
Professor vid Högskolan i Skövde