Finns det något särskilt recept som kan göra ett lag eller en förening uthålligt framgångsrik? Detta är en central fråga till det Vinnova-finansierade projektet Top Performance som jag bedriver i samarbete med Margareta Oudhuis vid Högskolan i Borås och företaget Sustainable Performance. Vid en pressträff på Gamla Ullevi i Göteborg den 4 juni fick vi flera frågor om det finns just finns särskilda recept för framgång, några slags trick som kan ge genvägar till framgång. Efter att ha gjort intervjuer i 8 framgångsrika idrottsföreningar är vårt svar nej. Det som har gjort dessa idrottsklubbar framgångsrika är snarare en kombination av faktorer, att de har lyckats göra många saker lite bättre än mindre framgångsrika klubbar. Det kan röra sig om att lyckas knyta till sig talanger tidigt, ha genomtänkta träningsupplägg och att ha kontinuitet i tränar- och ledarstaberna. Även faktorer som att utveckla goda relationer med fans, media, sponsorer och den egna kommunen, samt har en professionell hantering av den egna ekonomin för att skapa en stabilitet åt den sportsliga verksamheten är viktiga faktorer.
Visst finns det några tränare som har varit exceptionellt framgångsrika över tid, vi har till exempel samarbete med Bengan Johansson, Conny Evensson och Tommy Svensson. Men den bild vi får av dessa är att inte heller de har blivit framgångsrika med hjälp av särskilda recept utan också här tack vare många olika faktorer såsom kommunikationsförmåga, stort kunnande inom respektive idrott, beslutskraft och feeling. Sedan inte att förglömma tillgång till ovanligt välutbildade och skickliga idrottsutövare.
Vid enstaka tillfällen kan tränare komma på innovationer som blir framgångsrika såsom Svennis i IFK Göteborg och Tommy Sandlin i Brynäs. Men sådana framgångsrika innovationer blir ganska snabbt kopierade eller så tas det fram effektiva motmedel. I den mån som det finns uthålliga konkurrensfördelar så beror det på svårkopierade faktorer såsom styrkan i Manchester Uniteds varumärke, Chelseas ekonomiska muskler eller Barcelonas dragningskraft på fotbollstalanger.
För att exemplifiera tränarens betydelse så har inte mindre 28 olika huvudtränare vunnit SM-guld under de 38 år som elitserien i ishockey har spelats med efterföljande slutspel. 22 av dessa tränare har bara vunnit ett SM-guld och bara 6 har lyckats upprepa sin bedrift. Bland de som bara fått vinna en gång märks framträdande tränarprofiler som Hans ”Virus” Lindberg, Leif Boork, Tommy Boustedt och Roger Melin. Trots att guldtränarna ofta har haft förmånen att spela i de bästa föreningarna har de haft väldigt svårt att upprepa sin stora triumf. Med detta vill jag säga att det även om det spelar roll vem som är tränare så är detta bara en bland väldigt många faktorer som avgör vem som vinner samt att det egentligen inte finns någon magi i att vara coach, bara ett hårt och hängivet arbete i kombination med ett stort idrottskunnande och ledarförmåga. Om det finns ett starkt lag, en fungerande organisation i klubben och en hel del flyt och marginaler på rätt sida kan det bli guld, till och med mer än vid ett tillfälle.
Stefan Tengblad
Professor vid Högskolan i Skövde