Home Blog Page 33

Nyhetsbrev FALF-konferens 2015

Abstract och författarinstruktioner

Det har glädjande nog varit en god uppslutning på ”Call for abstract”. Inte mindre än 58 abstracts har registrerats. De som har skickat in har erhållit en bekräftelse och även instruktioner om hur de ska gå vidare. Instruktioner ligger även tillgängligt på konferensens hemsida.

Anmälan och registrering

Glöm inte bort att anmäla och registrera dig till konferensen. Tidig anmälan (före 24 april 2015) kostar 3000 SEK för fullbetalande, 1500 SEK för studenter, det innebär att både registrering och betalning skall vara gjorda innan 24 april. OBS! Vid anmälan efter 24 april 2015 kostar det 4000 SEK för fullbetalande. Vid frågor om registreringen vv. skriv till falf2015@falf.se och ange i ämnesfältet ”Registrering”.

Boende

Som nämnts tidigare har vi reserverat ett antal rum i Landskrona för konferensens räkning. Vi kan dock inte garantera hotellplatser till specialpris utan det är ”först till kvarn” som gäller. Se mer info under fliken ”Boende” på konferenssidan.

Övrigt

  • Carin Håkansta som i höstas disputerade på avhandlingen Swedish Working Life Research Formation and conceptual development of a research field in transition kommer att inleda en diskussion kring den arbetsvetenskapliga forskningens roll i Sverige idag.
  • Vi kan också informera om att vi inte glömt bort underhållningen. Glädjande nog kommerCarlings Big Brass Band (med Gunhild) att underhålla oss vid konferensmiddagen.
  • Är du intresserad av att göra en posterpresentation glöm inte att anmäla detta i god tid till konferensledningen.

Se mer på konferensens webbplats: https://falf.se/falf2015

Den nedlagda artikeln

Det finns ett allt större tryck på att akademiker ska publicera artiklar. Det är så vi mäts och vägs. Just artiklar är vad som räknas, inte böcker. Det har till och med hänt att när jag rekommenderat en bok till en kollega har jag fått kommentaren att man inte längre kan referera till böcker – bara artiklar. Det engelska uttrycket ”publish or perish” blir alltmer en riktig beskrivning av den akademiska verkligheten, dock med tillägget att det som ska publiceras är artiklar. Även jag har fallit för detta tryck. Visserligen skriver jag fortfarande böcker, men det blir allt fler artiklar för varje år. Jag tänker numera mer i artikelform än i bokform. Jag bryter ned det jag vill säga i minsta möjliga publicerbara enheter istället för att bevara en helhet.

I de tidskrifter som räknas finns ett system med kollegial granskning (peer review) av manuskripten. Först granskas manuset av en tidskriftsredaktör, som sållar bort en del av dem direkt. Det är sådana artiklar som inte passar in i tidskriftens ämnesområde eller uppenbart är för dåliga för att publiceras. Övriga går vidare till två eller tre (för författaren anonyma) granskare, som bedömer kvaliteten på artikeln och ofta ger råd om hur den kan förbättras. Med ledning av deras kommentarer avgör redaktören om artikeln ska avslås eller om författaren ska få chansen att förbättra den eller om den ska få publiceras som den är. Det här är ett mycket bra system, eftersom kollegornas bedömningar och råd leder till att artiklarna faktiskt blir bättre i de allra flesta fall. Det är ett omfattande kritiskt granskningssystem för akademiskt högtstående kvalitet på det som publiceras. Själv har jag erfarenhet av alla tre utfallen: Ett par gånger har en artikel gått direkt till publicering, oftast har det funnits krav på omarbetningar innan publicering och ibland har min artikel refuserats, det vill säga redaktören har tyckt att den var för dålig för att publiceras. Det är egentligen inte något konstigt att bli refuserad då och då. Det är en besvikelse som de flesta som skriver vetenskapliga artiklar tvingas uppleva. Och vanligen inser vi nog efter ett tag att det inte var en riktigt så fantastisk artikel som vi trodde när vi skickade in den.

Men nu har det hänt att en artikel hindrats från att publiceras av skäl som inte har något alls med mig och mina medförfattare eller kritisk akademisk granskning att göra. Det hänger istället ihop med att det numera kan vara lönsamt att äga akademiska tidskrifter och att marknaden domineras av ett litet antal gigantiska internationella förläggare. Det här är vad som hände: Vi skickade ett artikelmanus till en amerikansk tidskrift som hette Workplace Rights och som ägdes av ett knappt medelstort förlag vid namn Baywood. Redaktören sände ut manuset till två granskare och de ansåg att vi måste skriva om en del saker innan det kunde publiceras, så det gjorde vi. Redaktören blev nöjd och artikeln skulle komma ut i nummer 1/2015. Men innan det hann ske fick vi ett meddelande som sa att Baywood köpts upp av jätten SAGE, som med omedelbar verkan lade ned Workplace Rights. Tidskriften var inte tillräckligt lönsam för SAGE.

En ny era har inträtt i den akademiska publiceringen. Vår artikel refuserades inte av akademiska kvalitetskriterier utan av kapitalistiska lönsamhetskriterier. Ve oss som ska leva upp till kravet publish or perish!

Arrangera doktorandkurs och länk för lediga tjänster

Intresseanmälan för att arrangera en doktorandkurs vt 2016 inom FALFs nationella forskarskola i arbetsvetenskap
Under flera år har en forskarskola i form av doktorandkurser arrangerats i FALFs regi. Vi har nu möjligheten att utlysa ytterligare en möjlighet att arrangera en sådan kurs, nämligen under vt 2016.

För information om villkor och upplägg:
https://falf.se/foreningen/dokument

Ny länk på hemsidan rörande aktuella tjänster inom arbetslivsforskningsområdet
https://falf.se/category/lediga-tjanster

Styrelsen i FALF

Falska fakta 2

Tidigare har jag skrivit om några faktoider om arbetslivet, det vill säga uttalanden som framstår som fakta utan att vara det. Faktoider är falska fakta. De jag nämnde i en tidigare blogg var de här:
– ”Människor i allmänhet och ungdomar i synnerhet vill inte längre ha fasta jobb.” Den hörs inte längre så ofta, eftersom den numera framstår som så uppenbart falsk. Det är också så att stora majoriteter i alla åldersgrupper hela tiden velat ha fast arbete.
– ”Arbetslagstiftningen, särskilt Lagen om anställningsskydd (LAS) är striktare i Sverige än i andra länder och det minskar sysselsättningen.” Den här faktoiden återkommer fortfarande ofta, men den är fel. Sverige finns i en mellankategori av strikthet och dessutom finns det inget samband över huvud taget mellan sysselsättningsgrad och lagstiftningens utformning i det här avseendet.
– ”Kraven på kvalifikation i arbetslivet har stigit mycket mer än folks kvalifikationer.” Det är fel. Egentligen är det tvärtom: Kraven på arbetsmarknaden har inte hängt med i befolkningens ökade kunskapsgrad.

Nu vill jag ta upp två andra vanliga faktoider om arbetslivet. Den första säger att ”jämlika löner hotar jobben: ju mindre lönegapen är, desto mindre blir sysselsättningen.” Det uttrycks ibland också som att stor spridning i lönestorlek är gynnsam för antalet jobb. Men hur det än formuleras är det fel. Låt oss se på sysselsättning och löneskillnader i 22 olika länder under 22 år. Om påståendet är sant, så borde graden av sysselsättning vara lägre i länder med hög grad av jämlikhet i löner. Men så är det inte. Tvärtom finns ett stabilt mönster av att sysselsättningsgraden är högre i de länder – som de skandinaviska – som har de minsta löneskillnaderna. Vidare, om påståendet är sant så borde andelen av befolkningen som finns i arbetskraften vara lägre där jämlikheten i lönen är hög. Men så är det inte. Och så vidare. Oberoende av vilket mått vi använder visar det sig att det är en faktoid att ökade löneskillnader leder till högre sysselsättning.

Den andra faktoiden rör sig inte på arbetsmarknaden utan på arbetsplatserna. Den utgår från det odiskutabla förhållandet att unga anställda skadas i arbetet betydligt oftare än äldre anställda. Påståendet säger att detta beror på att de unga tar alltför stora risker, de tror att de är odödliga – de har inte ett tillräckligt riskmedvetande och de har ett farligare riskbeteende. Men så är det inte. Ungdomar befinner sig nederst i arbetsplatsers hierarki och ska utföra arbetet på sätt som de inte behärskar, i ett tempo som de ännu inte klarar. Den högre graden av olyckor har inte att göra med deras individuella egenskaper utan organisationens. Boven är inte ungdomarna, boven är arbetsorganisationen.

Nyhetsbrev oktober

Hej,

I det här nyhetsbrevet fokuserar vi på två uppmaningar; betala medlemsavgiften och nominera!

Betala in er medlemsavgift
Eftersom ett årsmedlemskap i FALF sträcker sig mellan 1 juli och 30 juni ber våra medlemmar, som inte gjort redan, att betala sin medlemsavgift innan den 15/11. I det bifogade dokumentet finner ni mer information samt fakturaunderlag.
Läs mer

Nominera till: Årets internationella publikation 2014
Årets internationella publikation är ett pris på 5 000 kronor som kommer att utdelas för första gången i samband med 2015 års FALF-konferens i Landskrona. Syftet är kort och gott att uppmärksamma svensk arbetslivsforskning som återfinns i ett internationellt sammanhang.

Nominering vänder sig till disputerade forskare. Avhandlingar eller artiklar ingående i avhandlingar får således ej nomineras. Såväl artiklar som bokkapitel och  böcker kan nomineras. Kravet är att de ska vara publicerade i en internationell tidsskrift/internationellt förlag under innevarande år, dvs 2014, och att den i något avseende synliggör svensk arbetslivsforskning och svenska förhållanden samtidigt som den håller hög vetenskaplig kvalitet. Den nominerades namn och kontaktuppgifter, en kort motivering på max 200 ord samt en elektronisk upplaga av publikationen ska skickas till Margareta Oudhuis senast den 31 januari 2015. Margareta.Oudhuis@hb.se

Priset kommer att sponsras av olika aktörer. År 2015 är Arbetsvetenskap vid Karlstad universitet sponsor.

Bedömningsgruppen består av:
Margareta Oudhuis, Professor i arbetsvetenskap, Högskolan i Borås (sammankallande)
Jan Johansson, Professor i arbetsvetenskap, Luleå tekniska universitet.
Gunnar Aronsson, Professor i psykologi, Stockholms universitet
Stefan Tengblad, Professor i företagsekonomi, Högskolan i Skövde
Håkan Hydén, Professor i rättssociologi, Lunds universitet
Annika Härenstam, Professor i arbetsvetenskap, Göteborgs universitet

Hälsningar
FALFs styrelse

1...323334...58Page 33 of 58