Tidskriften Arbetsmarknad & Arbetsliv har i dagarna gett ut ett specialnummer från förra årets FALF-konferens som ägde rum i Karlstad. Numret innehåller fyra intressanta artiklar från denna konferens. Se länk
Arbetsliv i Omvandling
Den 17-19 juni 2013 är det åter dags för FALF-konferens. I år är det Psykologiska institutionen, Stockholms universitet som arrangerar och temat är Arbetslivets föränderlighet: Individ-, organisations- och metodperspektiv.
I samband med konferensen är det också nystart för tidskriften Arbetsliv i Omvandling som är en vetenskaplig skriftserie som nu ges ut av Forum för Arbetslivsforskning i Sverige (FALF) i samarbete med Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet (AMH), Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA) vid Malmö högskola samt Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi (AEM) vid Sveriges lantbruksuniversitet Alnarp. Arbetsliv i Omvandling inriktar sig på att granska och publicera vetenskapliga monografier, antologier, rapporter och längre artiklar. Första numret har författats av Yvonne Johansson och har titeln Tensions in the Field of Health Care: Knowledege Networks and Evidence Based Practice: an action research approach. Arbetsliv i Omvandling kommer att publicera omkring fyra skrifter per år.
Medlemmar i redaktionskommittén är:
Håkan Hydén, Lunds universitet, huvudredaktör
Lena Abrahamsson, Luleå Tekniska högskola, som representant för Falf
Bo Hagström, Linnéuniversitetet, som representant för Falf
Kerstin Isaksson, Mälardalens högskola, som representant för Falf
Ulf Leo, Arbetsmiljöhögskolan vid Lunds universitet
Peter Lundqvist, Arbetsvetenskap, Ekonomi och Miljöpsykologi (AEM) vid SLU Alnarp
Christina Scholten, Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA) vid Malmö högskola
Vilken betydelse har tränarna för framgång?
Finns det något särskilt recept som kan göra ett lag eller en förening uthålligt framgångsrik? Detta är en central fråga till det Vinnova-finansierade projektet Top Performance som jag bedriver i samarbete med Margareta Oudhuis vid Högskolan i Borås och företaget Sustainable Performance. Vid en pressträff på Gamla Ullevi i Göteborg den 4 juni fick vi flera frågor om det finns just finns särskilda recept för framgång, några slags trick som kan ge genvägar till framgång. Efter att ha gjort intervjuer i 8 framgångsrika idrottsföreningar är vårt svar nej. Det som har gjort dessa idrottsklubbar framgångsrika är snarare en kombination av faktorer, att de har lyckats göra många saker lite bättre än mindre framgångsrika klubbar. Det kan röra sig om att lyckas knyta till sig talanger tidigt, ha genomtänkta träningsupplägg och att ha kontinuitet i tränar- och ledarstaberna. Även faktorer som att utveckla goda relationer med fans, media, sponsorer och den egna kommunen, samt har en professionell hantering av den egna ekonomin för att skapa en stabilitet åt den sportsliga verksamheten är viktiga faktorer.
Visst finns det några tränare som har varit exceptionellt framgångsrika över tid, vi har till exempel samarbete med Bengan Johansson, Conny Evensson och Tommy Svensson. Men den bild vi får av dessa är att inte heller de har blivit framgångsrika med hjälp av särskilda recept utan också här tack vare många olika faktorer såsom kommunikationsförmåga, stort kunnande inom respektive idrott, beslutskraft och feeling. Sedan inte att förglömma tillgång till ovanligt välutbildade och skickliga idrottsutövare.
Vid enstaka tillfällen kan tränare komma på innovationer som blir framgångsrika såsom Svennis i IFK Göteborg och Tommy Sandlin i Brynäs. Men sådana framgångsrika innovationer blir ganska snabbt kopierade eller så tas det fram effektiva motmedel. I den mån som det finns uthålliga konkurrensfördelar så beror det på svårkopierade faktorer såsom styrkan i Manchester Uniteds varumärke, Chelseas ekonomiska muskler eller Barcelonas dragningskraft på fotbollstalanger.
För att exemplifiera tränarens betydelse så har inte mindre 28 olika huvudtränare vunnit SM-guld under de 38 år som elitserien i ishockey har spelats med efterföljande slutspel. 22 av dessa tränare har bara vunnit ett SM-guld och bara 6 har lyckats upprepa sin bedrift. Bland de som bara fått vinna en gång märks framträdande tränarprofiler som Hans ”Virus” Lindberg, Leif Boork, Tommy Boustedt och Roger Melin. Trots att guldtränarna ofta har haft förmånen att spela i de bästa föreningarna har de haft väldigt svårt att upprepa sin stora triumf. Med detta vill jag säga att det även om det spelar roll vem som är tränare så är detta bara en bland väldigt många faktorer som avgör vem som vinner samt att det egentligen inte finns någon magi i att vara coach, bara ett hårt och hängivet arbete i kombination med ett stort idrottskunnande och ledarförmåga. Om det finns ett starkt lag, en fungerande organisation i klubben och en hel del flyt och marginaler på rätt sida kan det bli guld, till och med mer än vid ett tillfälle.
Stefan Tengblad
Professor vid Högskolan i Skövde
Fallstudier och etnografisk analys i arbetslivsforskningen (7,5 Hp)
Inbjudan till doktorandkurs
Kursen ingår i den Nationella forskarskolan i arbetsvetenskap II som ”ägs” av FALF, Forum för arbetslivsforskning (https://falf.se). Detta är den andra omgången av forskarskolan och den administreras av Karlstads universitet och har finansiering från FAS. Forskarskolan består av sex forskarutbildningskurser – en kurs per termin under tre år (2013-2015). Varje kurs söks separat.
Den här kursen riktar sig till doktorander som är intresserade av att utveckla sina kunskaper i att analysera och genomföra kvalitativa studier med anknytning till arbetsliv, arbete, teknik och organisation inom sina respektive avhandlingsarbeten. Kursen behandlar olika sätt att analysera och jämföra kvalitativt fallstudiematerial. Vi kommer att diskutera längs två huvudspår materialdrivna resp. teoridrivna fallstudier. Två flankerande teman kommer också att behandlas; nämligen vad som brukar utmärka falljämförelser samt hur en, eller flera, fallstudier kan ges analytiskt djup genom att placeras i ”tid och rum”. Kursen har också en dold dagordning som handlar om att deltagarna ska lära sig att i ett urval texter själva vaska fram analytiska och metodologiska lärdomar. Vi kommer därför att läsa klassiska och lärorika texter som, rätt uppsprättade, ger kunskap om hur analyser av det här slaget kan genomföras.
Inbjudan – Fallstudier och etnografisk analys i arbetslivsforskningen
Medarbetarskap – en tanke i tiden?
I maj-numret av JUSEK-tidningen handlar en artikel om att JUSEK-förbundet har antagit ett arbetspolitiskt program. En central tanke i programmet är att lyfta fram medarbetarskap då begreppet avspeglar att förbundets medlemmar är engagerade och ansvarstagande samt måna om sin individuella utveckling och professionalitet i arbetet.
Det är roligt att läsa detta eftersom jag för cirka ett decennium mötte en hel del negativa reaktioner från fackföreningsrörelsen som tyckte att begreppet medarbetarskap var alldeles för individ- och samarbetsorienterat. En ståndpunkt i detta sammanhang var vikten av att fackföreningsrörelsen agerade kollektivt och med ett tydligt avståndstagande till olika samarbetsinviter från arbetsgivare som vände sig till arbetstagare på lokal nivå, till exempel i form av en dialogorienterad och involverande arbetsledare. Istället skulle man ha en knuten näve i beredskap, ständigt beredd att slå tillbaka eventuella attacker från arbetsgivarna. På något sätt avspeglade detta en ”kalla kriget-mentalitet” mellan kapprustande antagonister kapabla till ömsesidig förstörelse ifall någon part på egen hand försökte flytta fram sina positioner. Detta tyckte jag var synd eftersom det då fanns många samarbetsorienterade arbetsgivare som satsade mycket på ett coachande ledarskap och dialog. I internationella företag visade sig också konfliktstrategin förfelad, på en global nivå var det till exempel slående enkelt att stänga en svensk vitvarufabrik eller FoU-enhet om t ex arbetare i Slovakien eller Indien var mer samarbetsorienterande och fogliga.
Många av de arbetsgivare, som var engagerade i medarbetarskapsfilosofin både inom privat och offentlig sektor verkar under senare år istället satsa mer på styrning och kontroll, i kölvattnet på de alltmer komplexa och allomfattande IT-system som numera kan styra det mesta som händer i arbetslivet: från utdelning av Alvedon, till individuella utvecklingsplaner eller beställning av gästluncher. Denna kontrollhysteri som ofta kan ta sig helt absurda uttryck bygger på den gamla klassiska devisen ”What gets measured gets done”, fast med tillägget, ”so therefore we measure and control everything”. Resultatet blir i många fall passiva medarbetare och uppgivna mellanchefer som inte hinner med så många andra arbetsuppgifter än att förse IT-systemen med diverse uppgifter samt hålla sig informerad av allt som numera görs tillgängligt på intranätet. Det är nu svårare för chefer och medarbetare att skylla på att ”de där papprena har jag någonstans, fast jag vet just nu inte var”. Bara för att något finns lagrat elektroniskt förväntas numera chefer och medarbetare innan de gör något först läsa vilka instruktioner som finns där, såsom som om de inte hade andra viktiga arbetsuppgifter att utföra än att lusläsa digitala företagsarkiv.
När arbetsgivare kommer till insikt att styrning och kontroll inte med automatik leder till goda resultat utan att det också krävs engagemang, ansvarstagande och en professionell attityd, finns det goda möjligheter för det svenska arbetslivet att gå in i en ny fas präglad av ömsesidighet och samverkan mellan arbetsgivare medarbetare och deras fackföreningar. Detta är jag helt övertygad kommer att behövas för att svenska arbetsställen skall kunna klara av fortsatta knytnävsslag inte minst konkurrenter från Sydostasien. Om medarbetarskap ännu inte är en tanke i tiden så blir den det snart.
Stefan Tengblad
Professor, Högskolan i Skövde