Home Blog Page 30

Svenska arbetsmiljöforskning 2017-2027

Underlag till regeringens forskningspolitik

Ny rapport från Arbetsmiljöverket

Ladda ner (pdf)

Klassiska arbetsplatsundersökningar (7,5 hp)

Kursen genomförs under VT 2016 vid Karlstads universitet och omfattar tre träffar á två dagar. Följande datum gäller: 20-21 januari,  17-18 februari och 15-16 mars. Dag 1 börjar cirka kl. 11 och slutar kl. 17, dag 2 börjar kl. 9 och avslutas senast kl. 16. Träffarna består av föreläsningar och seminarier som kräver aktivt deltagande. Undervisningen sker på svenska. Litteraturen är på svenska, norska och engelska. Detaljerad information skickas ut innan kursstart.

Kursansvarig Henrietta Huzell

Henrietta.Huzell@kau.se

Kursbeskrivning (pdf)

Ansökningsblankett (pdf)

En revolution bland gondoljärerna

Vi hade turen att hotellet låg alldeles invid en smal och lite undanskymd kanal, som användes som parkeringsplats över natten för gondoler. Närheten medförde i och för sig att venedigromantiken fick sig en törn när vi kände det vackra gröna vattnets distinkta lukt av kloak och märkte att siktdjupet var noll. Men i gengäld kunde vi varje kväll – till hotellets bjudprosecco – låta oss imponeras av gondoljärernas oerhörda skicklighet att manövrera sina båtar i det trånga utrymmet.

”Gondoljär” nämns i text redan år 1094, men ingen vet hur länge innan dess yrket funnits. Idag genomgår gondoljärer en utbildningstid på upp till sex år innan de är fullärda. Och gondolerna har förstås haft en århundraden lång utvecklingstid. Det är svårt att veta hur många sekel det tog att experimentera fram vilka träslag som passade bäst för att använda till vilken del i att bygga en gondol – det är åtta olika som används till 280 delar. För att inte tala om den oerhört komplicerat och effektivt utformade rorkult i vilken åran kan placeras i olika lägen, beroende på manöver som ska utföras. Undrar just hur många träslag som utprovades innan man kom fram till att just valnötsrot är det bästa för just rorkulten.

Konstigt nog har jag inte lyckats hitta en enda arbetsvetenskaplig studie av detta märkvärdiga yrke, som ju till dels är en relik som inte finns på så många andra platser än Venedig (Malmö lär vara en av dem) och till dels ett modernt serviceyrke. Trots det kan man datera en avgörande revolution inom gondoljärens yrke till 2 april 2007. Yrket har alltid gått i arv från far till son bland venetianare. Det har varit ett alltigenom manligt jobb – något numera så ovanligt som en totalt enkönad arbetsmarknad. För några år sedan dök det emellertid upp en person som ville bli gondoljär, men som inte riktigt passade in. Inte nog med att personens påbrå var tysk-algeriskt, den hade dessutom oförskämdheten att vara kvinna. Alexandra ”Alex” Hai hette hon. Skandalöst nog skaffade hon sig en viss grundläggande utbildning och hon fick jobb som gondoljär för att skjutsa ett hotells gäster på kanalerna. Hon försökte sedan avlägga proven för officiellt erkända gondoljärer men misslyckades. Hennes anklagelser att proven för hennes del var manipulerade utreddes aldrig ordentligt. Men hon kunde fortsätta som privat gondoljär.

Inte så länge dock, för 2006 utfärdade stadsfullmäktige en bestämmelse som gick ut på att endast den som klarat proven till gondoljär skulle ha rätt att utöva yrket. Det fanns bara en enda person som bestämmelsen kunde tillämpas på, nämligen Alex Hai, som därmed fick yrkesförbud. Hon inledde emellertid en juridisk kamp och 2 april 2007 upphävde en högre instans denna bestämmelse, varvid hon på nytt fick vara gondoljär. Hon kunde dock fortfarande inte ingå i de andra 425 gondoljärernas förbund och arbeta som en officiellt erkänd yrkesutövare. Men hon är ändå kvinnlig gondoljär – och med icke-venetianskt påbrå.

Datumet markerade trots allt en revolution för gondoljärernas skrå: Det öppnade dörren för andra kvinnor. Sedan 2010 finns en officiellt erkänd kvinnlig gondoljär i Venedig – och fler är på gång. Men det tog 900 år.

Skandinavisk arbetsorganisation: dess framväxt och livskraft i dagens arbetsliv (7,5 hp)

Inbjudan till doktorandkurs

Syftet med forskarutbildningskursen är att deltagarna skall förstå ursprunget till dagens svenska arbetsliv och de idéer som en gång i tiden gjorde svenskt arbetsliv internationellt uppmärksammat. I kursen kommer det diskuteras vilka delar av denna modell som är livskraftiga och som alltjämt förtjänar att vägleda oss i strävan att skapa arbetsplatser som förenar mänskliga värden och god ekonomi. I kursen ingår den mest centrala litteraturen kring det svenska arbetslivet under perioden 1970- 1990, både konceptskrifter och välgjorda empiriska studier som beskriver modellens tillämpningar.

Läs mer

Inbjudan, Nätverksworkshop kring Arbetsplatsnära FoU (sista anmälningsdag 12 november).

Välkommen till en kreativ nätverksworkshop kring Arbetsplatsnära FoU (AFoU) för konkurrenskraft och förnyelse genom goda arbetsförhållanden!

Tid: Fredagen den 20 november 2015, kl 10.00 –15.00
Plats: Teknikföretagen, Storgatan 5, Stockholm

Moderator:   Göran Johnsson, ordförande Arbetsplatsnära FoU-nätverket (AFoU)

Denna workshop är den första nätverksträffen där vi bjuder in olika aktörer – forskare, arbetsmarknadens parter, företag, verksamheter från olika branscher – som brinner för att stärka arbetsplatsnära FoU som bidrar till konkurrenskraft och förnyelse genom goda arbetsförhållanden. I oktober samlades många nyckelpersoner från arbetsmarknadens parter (Svenskt Näringsliv, LO, Saco, SKL, m fl) i ett dialogseminarium och lyfte fram behov och nyckelområden för framtida arbetslivsforskning, där vi nu i en kreativ workshop vill svara upp mot dessa nyckelområden.

Denna dag – den 20 november 2015 – ska vi börja forma en gemensam linje för det fortsatta nätverksarbetet för denna ambition:

  • Vad borde arbetsplatsnära FoU behandla?
  • Hur borde arbetsplatsnära FoU utföras?

Se även bifogade bilagor för mer information och program

Inbjudan (pdf)

Program (word)

Anmäl dig här!

Välkommen!

Göran Johnsson

Ordförande i Nätverket Arbetsplatsnära FoU