Home Blog Page 23

Welcome to Joy at work in Lund 20 – 23 augusti 2017

The conference for a creative and sustainable working life!

Joy at Work is organised by the Ergonomics and Aerosol Technology Division at the Department of Design Sciences, Lund University’s Faculty of Engineering (LTH) in association with the Ergonomics and Human Factors Society of Sweden (EHSS).

The venue for Joy at Work is the Ingvar Kamprad Designcentrum (IKDC) with direct access to the research laboratories, prototype workshops and the School of Industrial Design. IKDC is geographically situated on the border between Lund University and IDEON Science Park. Lund is beautiful in August, and the University is also celebrating its 350th anniversary with grandeur. In addition to a variety of exhibits, you will also experience the feeling of a classic university at the conference dinner in the heart of Lund in the AF Castle with all its fine, old traditions.

More info and registration: http://www.lth.se/nes2017/about/ 

Falf2017, uppdaterat program, key-notes och early-bird

Arbetslivets utmaningar i staden och på landsbygden,
13–15 juni 2017, Alnarp

Glöm inte att registrera dig senast den 7 maj till FALF2017 för att få den lägre (early-bird) avgiften!

Programmet har nu uppdaterats och innehåller bl a följande spännande punkter:

  • Konferensuppstart i Alnarps Rehabträdgård: Mingelbuffé och presentation av verksamheten gällande: Rehabilitering, Forskning och Utbildning
    Professor Patrik Grahn, Forskare Anna Maria Palsdottir & Sjukgymnast Lillian Lavesson, Inst. för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, SLU Alnarp
  • Dödsolyckor i arbetslivet på landet och i staden.
    Key-note speaker Professor Bengt Järvholm, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet
  • Smart work at digital platform economy.
    Key-note speaker Professor Anne Kovalainen, School of Economics, University of Turku, Finland
  • Könade gränsdragningar på handelns arbetsplatser.
    Kristina Johansson, Luleå Tekniska universitet (Bästa avhandling 2015)
  • Paneldebatt  – ”Framtidens arbetslivsforskning”.
    Medverkande: FD Carin Håkansta, sekreterare i Utredningen om ett nationellt centrum för kunskap om och utvärdering av arbetsmiljö, Arbetsmiljöverket;
    Professor Bengt Järvholm, Umeå universitet;  FD Anna Peixoto, Göteborgs universitet m fl. Moderator: Kenneth Abrahamsson.

Information, registrering & hotellbokning via konferenshemsidan: www.falf2017.se

Preliminärt program FALF2017

Nu finns preliminärt program för arbetslivskonferensen 2017 i Alnarp publicerad på konferensens webbplats falf2017.se.

Läs programmet

International Conference on Immigration and Labour Market Integration

Call for abstract submissions:

International Conference on Immigration and Labour Market Integration

– A European challenge for the 21st century

13–15 November, 2017, Gothenburg, Sweden

The large inflow of refugees and other immigrants to Europe has created pressing issues for European societies. Among these are how immigrants should be integrated into labour markets, what the obstacles are for integration and how these can be overcome. These issues are in focus in Sweden, due to the recent very large influx of refugees to that country. In 2015, more than 160,000 refugees made Sweden one of the largest receivers in Europe.

This international conference has the aim of becoming an important meeting point for researchers, policymakers and practitioners at a time when the demand for new approaches is great. We invite researchers from a wide range of disciplines, such as economics, sociology, psychology and political science, to present and communicate the latest research in the broad area of immigration and labour market integration. This includes research on the economic consequences of immigration; the effectiveness of labour market policies; the significance of culture, education and discrimination; and the hidden consequences of ill-health and trauma among refugees. We also invite policymakers, practitioners, NGOs and others active in the field to meet new research and new ideas and take part in the discussion of possible solutions.

The following distinguished scholars will provide keynote presentations on the theme of the conference:

  • Professor Christian Dustmann, University College London
  • Professor Nancy Foner, Hunter College and Graduate Center, City University of New York
  • Director Olof Åslund, Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy in Sweden (IFAU)

A panel discussion on the theme “Labour Market Integration of Immigrants – A European Challenge” is also planned with representatives of the European Commission, the Swedish Government and international experts.

The deadline for abstract submission is May 31. Abstracts should be no longer than 350 words. Submit your abstract to: we.abstract@gu.se

Approximately 80 papers will be selected by the scientific committee of the conference and announced at the end of June. In total, the conference will be able to receive about 200–250 participants. General registration for the conference will open in June.

The conference is organized by Work and Employment Research Centre (WE), University of Gothenburg and Chalmers.

Please visit the conference homepage for more information.

Feel free to forward the invitation to others who you think could be interested.

Welcome to Gothenburg!

Tomas Berglund,

Chair of Organising Committee, Work and Employment Research Centre

Professor Tomas Berglund
Dept. of Sociology and Work Science, University of Gothenburg
Box 720, SE 405 30, Göteborg, Sweden

phone +46 31 786 5810

E-mail: Tomas.Berglund@socav.gu.se

Conference homepage:
we.gu.se/english/immigration-conference

Call for abstracts Immigration and Labour Market Integration (pdf)

Hur de rika räddat oss från den farliga fritiden

I 1970-talets framtidsstudier förväntades arbetstiden fortsätta förkortas, så som skett under hela efterkrigstiden. Arbetet framstod inte som något stort problem, dess villkor skulle komma att förbättras samtidigt som dess omfattning minskade. Den ständigt växande fritiden skulle istället bli problematisk för såväl individen som samhället. Vad skulle folk göra med all sin framtida fritid? Förmodligen skulle vi falla ned i förflackad konsumtion och meningslös jakt på tomma nöjen. Den endimensionella människan i det ständiga gästabudet.

Med tanke på hur illa det kunde ha gått med mer fritid är det en väldig tur att arbetstidsförkortningen upphört de senaste 40 åren. Och det har vi att tacka de rika för. En allt mindre andel av befolkningen har lagt sig till med en allt större andel av den producerade rikedomen. På så sätt har det inte blivit något kvar till att korta arbetstiden för oss andra. Stort tack! Ni har räddat oss.

Här är några siffror om detta: En global utveckling under de senaste decennierna är att rikedomen i världen koncentreras till en liten klick människor. Ungefär 1 procent av befolkningen lägger beslag på en allt större andel, medan övriga 99 procent får dela på den krympande återstoden. Eller som Andrew Sayer uttrycker det: ”De rika fortsätter att bli rikare, till och med i den värsta krisen på 80 år – de kan fortfarande skratta hela vägen till sina banker och skatteparadis medan vanligt folk ger understöd till misslyckade banker.” Fram till slutet av 1970-talet bedrevs i stora delar av världen en politik som höll tillbaka de samhälleliga klyftorna, men därefter har den rika procenten gjort kraftig comeback och försett sig med en allt större del av den producerade rikedomen på bekostnad av oss andra.

De nordiska länderna – ibland med undantag av Danmark – har i de flesta avseenden haft en något mildare utveckling, men tendensen till ökade klyftor och koncentrerad rikedom är densamma. USA är naturligtvis paradexemplet. Mellan 1979 och 2012 minskade låginkomsttagarnas reallön avsevärt och mellaninkomsttagarnas reallön ökade blygsamt, medan den rikaste procenten ökade sin med hela 185 procent. Dessutom finns en avsevärd klyfta inom denna klick: topp 0,1 procent ökade med 384 procent och topp 0,01 procent med 685 procent. Eller mätt på ett annat sätt, den där procenten äger 35 procent av USA:s rikedom och de 40 procenten längst ned ynka 0,2 procent.

Det är förstås nästan obegripliga summor som de rikaste besitter. Hur mycket har egentligen den som är miljardär (1 000 000 000 kronor)? Vi kan försöka göra summorna lite mer konkreta. Tänk dig att du får 1 krona varje sekund tills du har 1 miljard kronor. Det borde gå ganska fort, kan man tycka. Efter bara 1 timma har du redan 3 600 kronor. Men det skulle faktiskt ta mer än 31 år och 8 månader innan du nådde din miljard. Så miljardärer är verkligen rika. Och för en biljon (1 000 000 000 000 ) skulle det ta nästan 32 000 år – jodå, det finns biljonärer i världen.

Ett litet fortsatt axplock globala siffror från 2014:
– De rikaste 85 personerna i världen äger lika mycket som hälften av världens befolkning (3,5 miljarder människor) tillsammans.
– 46 procent av rikedomen i världen ägs av bara 1 procent av befolkningen.
– Rikedomen hos denna enda procent uppgår till 110 biljoner dollar. Det är 65 gånger så mycket som hos hela den fattigaste halvan av befolkningen.
– Sju av tio människor bor i länder (inklusive Sverige) där den ekonomiska ojämlikheten har ökat under de senaste 30 åren.
– Och ju högre upp på rikedomsstegen de är, desto snabbare har deras andel av den nationella rikedomen vuxit.

Den där procenten har tagit över den rikedom som vi annars kunnat utnyttja för att förkorta vår arbetstid. Tack och lov för det, så vi inte hamnade i farlig fritid. Och det är inte nog med det. Pensioneringen är en särskild sorts fritid och politiker och ekonomer talar mycket om att pensionsåldern måste höjas. Vi i den åldern blir allt fler och det blir färre som kan försörja oss. Därför måste vi höja pensionsåldern och arbeta fler år. Nu skulle bara själva ökningen av den rikedom som den rikaste procenten lägger sig till med varje år utan vidare kunna betala denna kostnad. Men vi är lyckliga nog att varken de rika eller politiker och ekonomer tänkt på den möjligheten. En sådan permanent fritid kunde ju ha blivit förödande för oss, så vi får vara glada att vi tvingas arbeta mer. Återigen: Stort tack!

***

Jag har hämtat så gott som alla uppgifter från Andrew Sayers synnerligen viktiga bok Why We Can’t Afford the Rich (Polity Press). Den är så späckad med statistiska data att den kunde ha blivit ganska tråkig om det inte vore för hans eleganta argumentation och den – inte alltid helt – undertryckta vrede, som texten låter ana. För att inte tala om hans övertygande förklaringar till hur det gick till när de rika berikade sig ännu mer och vi andra relativt sett blev fattigare. Förenklat är det huvudsakliga svaret att de rikaste berikar sig ytterligare på alla andras bekostnad för att de har makt att göra det. De berikar sig därför att de kan göra det. Jag återkommer till den frågan i nästa blogg.

1...222324...58Page 23 of 58