Budgetpropositionen som kom idag (18/9 2013) är inte någon munter läsning utifrån ett arbetsmiljöperspektiv eller åtminstone utifrån ett arbetsmiljöverksperspektiv. Arbetsmiljöverket verkar inte få några ytterligare resurser, snarare mindre. Detta trots att arbetsmiljöproblemen på arbetsmarknaden – och därmed arbetsmiljöverkets uppdrag – inte minskar utan istället blir mer komplexa och resurskrävande. Vi kan exempelvis se en ökad tudelning på arbetsmarknaden. Visserligen finns en tillväxt av högkvalificerade jobb där arbetsmiljön ofta är tämligen bra, men vi ser också en tillväxt av lågkvalificerade jobb där det ofta kan finnas sämre arbetsvillkor, många små arbetsplatser, sämre täckning av skyddsombud, svagare fackligt arbete.
Överlag verkar det finnas alldeles för lite pengar till arbetsmiljöarbetet i dagens Sverige. Det är dock inte någon ny trend. Anslagen till Arbetsmiljöverket har minskat med ca 2 % per år de senaste åren. För att möta den knappa ekonomiska framtiden kommer Arbetsmiljöverket att genomföra en omorganisering med fokus att både effektivisera och banta. En troligen nödvändig åtgärd, men trist. Bantningen kommer troligen att innebära att antalet medarbetare minskar genom anställningsstopp och att antalet kontor minskas. Exakt hur den nya organisationen ska se ut arbetas fram nu under hösten och ska vara klart till sista december.
Ytterligare en intressant läsning i budgetpropositionen är att den så kallade Kunskapsfunktionen inte kommer att få fortsatta medel. Arbetsmiljöverket fick i fjol 2 milj. kr för att påbörja arbetet med att inrätta och utveckla en Kunskapsfunktion som skulle samla och sprida kunskaper från arbetsmiljöforskningen. Arbetsmiljöverket har börjat arbetet och investerat i projektet, men nu måste projektet bromsas in och troligen avslutas. Om inte det dyker upp något annat motsvarande känns det problematiskt att regeringen väljer att prioritera bort denna satsning. Regeringens nya arbetslinje verkar inte måna om arbetsmiljön.
Vad budgetpropositionen betyder för arbetsmiljöforskningen vet jag inte, till det behövs en mer noggrann läsning. Jag vet däremot att söktrycket till FORTE (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, f.d. FAS) är högt, mycket högre än de resurser som finns. Detta gör att beviljandegraden sjunker för varje år och i år var vi nere i 7-8 % och det är en besvärlig situation. De totala transaktionskostnaderna blir mycket höga för att fördela de små pengarna vi har. Har vi råd med det?