Det är viktiga frågor brevet från brevbäraren tar upp. Jag håller med om att problemen med stress och utarmning av arbetsuppgifter verkar vara frånvarande i politiken. Även andra problem som arbetslivsforskningen lyfter fram har svårt att få plats i debatten om arbetslivet. Tyvärr är sådant också frånvarande i mycket av dagens forskning om företag och organisationer. Detta kan bero på att arbetsplatsnära forskning med ett kritiskt perspektiv inte alltid är så lätt att finansiera. Men det finns en hel del, om man letar lite. Problemet är alltså inte att det skulle saknas kunskaper om vad som är goda arbeten. Här på bloggen tog Jan Ch Karlsson nyligen upp några av dessa saker. Vi har vetat i minst 50 år, säkert mer, om vad som kännetecknar arbeten som inte bara är oskadliga utan även hälsosamma och utvecklande. Vi kan exempelvis hitta delar av detta i ”det goda arbetet” som myntades redan i mitten av 1980-talet av IF Metall. Problemet är snarare kanske att kunskaperna inte används i arbetslivet eller de ibland tas för givna och därmed glöms bort. Dessutom var ”det goda arbetet” givetvis ett barn av sin tid och formulerades för att komma till rätta med några av de problem som fanns i den tidens arbetsliv. Idag, 25 år senare, ser arbetslivet och samhället annorlunda ut. Ny teknik ger nya förutsättningar, globalisering och nya organisationsmodeller som lean eller balanced scorecard svävar som en ande över all arbetslivsutveckling. Detta ger oss nya möjligheter att utveckla arbetsplatserna, men också nya fallgropar. Dessa nya fallgropar måste alltså beforskas så att vi kan lära oss undvika dem. Vi behöver mer arbetsplatsnära forskning om effekter av lean, balanced scorecard eller andra förändringar i arbetslivet. Vad som är ett gott arbete är inte heller något som är givet en gång för alla och inte heller något som gäller i alla delar av arbetslivet. Det måste uppdateras. Och framför allt måste vi kontinuerligt utveckla konkreta metoder för hur det goda arbetet kan skapas praktiskt, på riktiga arbetsplaster, i dagens arbetsliv. I detta arbete finns ett stort behov av att föra en dialog mellan olika aktörer och kanske just facket och forskarna behöver hitta fler kommunikationsvägar.