Undertecknade utgör den bedömargrupp som utser 2024 års bästa publikation inom forskningsområdet arbetsliv. Utgångspunkt för bedömningen är följande kriterier: Relevans för forskningsområdet arbetsliv, vetenskaplig kvalitet och originalitet, tillämpbarhet och samhällsnytta.
Vi väljer att sätta beteckningen ”2024 års bästa publikation” på två artiklar. De åskådliggör arbetslivets förändring och utmaningar och därav följande förändrade krav på arbetslivsforskningens frågor och perspektiv. De två behandlar olika delar av arbetsmarknaden och olika sätt att studera den. Den första publikationen lyfter fram eviga problem och samband mellan hälsa, produktivitet och psykosociala arbetsförhållanden och om och hur detta kan hanteras av organisationen och dess chefer. Det är en klassisk fråga inom arbetslivsforskning. Den andra publikationen beskriver en relativt ny företeelse – apotek som både är en del av hälso-, vård- och omsorgssystemet och en kommersiell distributör av produkter avsedda att påverka människors fysiska och psykiska välbefinnande. Det dubbla uppdraget utmanar organisationernas professionsrelaterade identitet. Tillsammans illustrerar de två publikationerna den samtida arbetslivsforskningens utmaningar och delvis nya uppdrag.
Den ena publikationen har tre författare, Rachael Tripney Berglund, Olga Kombeiz och Maureen Dollard och titeln ”Manager-driven intervention for improved psychosocia safety climate and psychosocial work environment” publicerad i Safety science 2024. Den genomgående problemställningen rör betydelsen av PSC, psychosocial safety climate, och vilka interventioner som kan vidtas för att hjälpa chefer att åstadkomma det. Forskarna grundar sina frågor och utformar sitt empiriska arbete utifrån kunskapsläge som inkluderar flera nivåer av studier. Interventioner är genomförda vid några enheter av ett stort tillverkande företag. Det empiriska arbetet är ambitiöst upplagt med interventionsgrupp och kontrollgrupp som beskrivs avseende arbetsuppgifter, ålder och kön. Mättillfällena är tre över tid och uppgifter inhämtas på flera sätt. Studiens problemställningar har stor relevans för det moderna arbetslivet. Den genomförda metoden kan betecknas som konventionell men är i praktiken numera ovanlig. Forskargruppen skapar en närmast ideal konstruktion med grupper för intervention och kontroll och flera mättillfällen. Resultaten är tydliga och tillämpbara både på organisationsnivå och samhällsnivå och kan tas som utgångspunkt för fortsatta studier.
Den andra publikationen “The juggling act of pharmacists in Sweden: a qualitative study on balancing healthcare professionalism and retail employment” är publicerad i Health Services Research. Författare är Kenneth Hagsten, Andrea Eriksson, Ingrid Svensson och Kristina Palm. Det empiriska arbetet består av intervjuer med verksamma vid ett antal apoteksenheter. Erfarenheterna från intervjuerna redovisas genom en pedagogisk modell av olika dilemman och deras hantering som tydliggör arbetsvillkoren. Villkor som är nya både för professioner och arbetslivet betonas och utvecklas med några väl definierande begrepp. Slutsatserna kan ses som temporära och kan komma att utvecklas inom andra forskningsområden med etablerade perspektiv såsom NPM-inspirerade synsätt och flera empiriska nedslag. Publikationen indikerar att arbetslivets utveckling påverkar arbetslivsforskningens uppdrag och öppnar för nya synsätt och teoretiska såväl som praktiska perspektiv.
Kerstin Ekberg, Jan Ch. Karlsson och Elisabeth Sundin