I tidskriften Personal & Ledarskap (7/8-2010) framför Tor Eneroth som har den något ovanliga titeln ’kulturchef’ på Volvo IT hård kritik mot svenska medarbetare som beskrivs liknöjda, passiva och ointresserade av innovation och kundtillfredsställelse. Tors kritik baseras på en enkätundersökning med ett statistiskt urval med 1000 svenskar som sedan jämförts med resultat från bland annat USA, Storbritannien och Danmark. Eneroth framför i artikeln bland annat följande kritik:
”- Vi svenskar är ’fat and happy’. Vi är väldigt inåtvända, och vill luta oss tillbaka och ha det bra. Vi lyssnar inte på kunden och vi har inte ett innovativt klimat med kreativitet och ständiga förbättringar.”
Jag har inte närmare gått igenom undersökningen men följande kommentarer känns ändå befogade för saklighetens skull:
1) Det är inte säkert att de värderingar som intervjupersoner ger uttryck för avspeglar sig i praktiskt handlade. Det är t ex inte alls säkert att engelska medarbetare är bättre på att tillfredsställa kunders behov (enligt undersökningen den starkaste värderingen bland engelska medarbetare) än svenska medarbetare (där denna värdering först kom på 54:e plats i undersökningen).
2) Även om det naturligtvis kan finnas många svenska medarbetare som är oengagerade och lata känns det helt fel att dra alla svenska medarbetare över en kam. Det finns också många svenska företag som har gjort medarbetarengagemang till en konkurrensfördel, te x Scania, IKEA och Handelsbanken.
3) Många av värderingar som svenska medarbetare anger som sina starkaste och som Eneroth hänför under rubriken självupptagenhet går även att koppla till engagemang för omvärlden, inklusive kunderna såsom ärlighet, ta ansvar, medkänsla, positiv attityd och respekt. Jag är t ex mycket mer benägen att vara kund till ett företag vars medarbetare lever efter dessa värderingar, än i ett företag där medarbetarna anger kundtillfredsställelse som huvudvärdering men som samtidigt i sitt agerande brister vad gäller ärlighet, ansvarstagande, medkänsla, attityd och respekt.
På en viktig punkt är jag beredd att ge Eneroth rätt och tyvärr kommer denna poäng bort i den starkt negativa vinklingen i artikeln och det är att kundperspektivet ofta är för svagt i utvecklings- och förbättringsarbete. Jag vet inte om svenska företag är sämre än andra länders företag på denna punkt, men det är helt klart ett område med stor förbättringspotential. Många omorganisationer drivs också mer av chefers kontrollbehov och vilja till makt än av någon djupare förståelse av kunders behovstillfredsställelse eller vilja att gå denna till mötes. Jag vill därför uppmana till reflektion kring den stora källa till glädje som medarbetare och chefer gemensamt kan uppleva genom att göra kunder och brukare uppriktigt glada och tillfredsställda. En positiv feedback från kunder och brukare betyder ofta minst lika mycket eller t.o.m mer för det egna välbefinnandet än en extra tusenlapp i plånboken eller chefens klapp på axeln. Det är också viktigt att skapa mekanismer för att positiv kundfeedback förs fram även till medarbetare som inte har så nära kontakt med kunder, t ex produktionspersonal i större industriföretag. Avsaknad av sådan feedback kan vara en viktig orsak till varför just produktionspersonal inom LO upplever betydligt lägre arbetstillfredsställelse än t ex detaljhandelsarbetare.
Stefan Tengblad