Nu kan det sägas: Så är det att jobba som jultomte

0
219

Nu när helgerna är över kan man undra hur det kan vara att arbeta som jultomte. Jag tänker då inte på när far i huset går ut för att köpa kvällstidningen och missar tomtens besök eller när grannar gör varandra tjänster och gentjänster under tomtemasken. Nej, istället handlar det om säsongsarbetet på deltid som jultomte i köpcentra, vid den kommunala granen och på firmafester. Vad säger oss arbetsvetenskapen om den halvprofessionelle jultomteskådespelaren i detta interaktiva servicearbete?

Som vi alla vet är tomteriet ett viktigt bidrag till årets mest omfattande och lönsamma kommers. Även i länder som inte har någon större kristen tradition är julen ekonomiskt mycket viktig. Ett exempel är Kina, som exporterar konstgjorda julgranar till USA för bortåt 80 miljoner dollar och andra julprydnader för nästan en miljard dollar. Och jultomten: jag vet inte om det finns någon motsvarighet i Sverige, men i Storbritannien och USA finns särskilda tomteskolor för utövare av yrket, där man lär sig inte bara alla detaljer i själva tomteriet utan också hur man startar en egen tomtefirma med allt vad det innebär av tomtekontrakt, tomtemarknadsföring, tomteförsäkringar och skatteregler för tomtar.

Men det var inte så mycket det som det skulle handla om utan hur det är att vara tomte. Hur upplever tomtearbetare att vara tomtar? Vilka för- och nackdelar finns det? För att börja med nackdelarna, så verkar de vara lite svårhanterliga. Vad som står i tomtens anställningskontrakt om arbetsvillkoren visar sig inte alltid motsvara hur det faktiskt går till. Säkerheten i arbetet kan vara dålig, det är ofta ont om möjligheter att byta om till och från arbetskläderna, det är långa arbetspass utan pauser, ibland dålig ventilation vilket är särskilt kännbart i den varma klädseln, och en mycket stark press på ständigt högre genomströmning av de barn som ska tas upp i knät, pratas godmodigt till och fotograferas tillsammans med. En tomte berättar: ”Man måste träffa alla de här 500 barnen på 4 timmar och då går det fort. Hela tiden säger arbetsgivarna ’Skynda på! Skynda på! Skynda på!” Till det kommer att tomtarna ofta trakasseras av vuxna och ungdomar, från att tomtemössan dras av till direkt våld.

Men det finns också goda sidor av tomtearbetet, sidor som i mångt och mycket tycks väga upp de dåliga. Lönen verkar till exempel ligga över genomsnittet för säsongsarbete, men det är ändå inte det som är det viktigaste för tomtarna. Det är istället all uppskattning de får från barnen. Och den uppskattningen får de genom att inte spela rollen som jultomten utan genom att vara tomten. Personer som jobbar som tomtar sminkar sig en del, men det mest väsentliga är att inte ha lösskägg utan ett riktigt, genuint vitt och långt skägg – något som förstås medför en stark könssegregering i arbetet. Låt vuxna försöka rycka av skägget för att göra sig lustiga på tomtens bekostnad – lite ont kanske det gör men det sitter ändå fast! Tomten vinner även på det skämtet.

Tomten är naturligtvis alltid godmodigt skrockande, ja godheten själv, men i övrigt förändras tomten och historierna om honom ständigt, kanske främst genom import av anglosaxiska traditioner med strumpor, renar och andra för oss främmande attribut. För att upprätthålla respekten, till och med vördnaden, gäller det att hänga med i förändringarna och ständigt förkovra sig i de nya myterna. Det är inte något statiskt jobb utan det kräver ständig utveckling av kunskaper och färdigheter. Att vara tomten innebär att kunna utstråla inte bara de yttre attributen i form av kläder, skägg och skrockande utan också de inre värden och dygder som utmärker denna gestalt. Den arbetande jultomten måste identifiera sig med myten om jultomten – det är att vara jultomten. Och det överväger världsliga ting som hur hög lönen är eller dåliga arbetsvillor, kräkande bebisar, attacker från tonåringar och spott och spe från vuxna. Den goda upplevelsen får tomten av att se vördnaden i barnens ögon – något som få jobb kan mäta sig med.

Så här är det alltså att jobba som jultomte: Du har risiga arbetsvillkor, men skaplig lön och framför allt kan du sola dig i uppskattning och vördnad – särskilt om du har vitt skägg.

(Källa – Hancock: ”Being Santa Claus”. Work, Employment & Society, 27:6)

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here