På FALF:s arbetslivskonferens i Malmö diskuterades att arbetslivsforskning inte längre sågs som ett prioriterat område bland politiska beslutsfattare och forskningsfinansiärer. Detta framhölls delvis bero på det ekonomiska perspektivets styrka bland politiska beslutsfattare. Många presentatörer på konferensen vittnade om att ekonomiska överväganden kraftigt har kommit att styra arbetsförhållandena för många olika slags yrkesgrupper. I ett landsting har t.o.m det ekonomiska perspektivet givits en överordnad ställning i etiska dilemman och målkonflikter.
Frågan är dock varför arbetslivsforskningen behöver hamna i strykklass i tider med ekonomistiska förtecken? Den övervägande delen av vår ekonomi produceras i form av lönearbete och inom ramen för formella organisationer. Inom arbetslivet med andra ord! Och hur arbete organiseras, utövas, belönas, styrs och fördelas har en mycket stor inverkan på det ekonomiska utfallet och hur mycket resurser som går att använda för välfärdsproduktion och privat konsumtion.
Det gäller också att inse att även vanliga arbetstagare och konsumenter (liksom inte minst fackliga organisationer) bidrar till det ekonomistiska perspektivets styrka i arbetslivet (och att inte bara direktörer och stora kapitalägare gör det). Den egna lönens storlek är en högst angelägen fråga för de flesta av oss och vi köper gärna kläder från Asien även om vi vet att dessa är producerade under sämre arbetsvillkor än t ex svenskproducerade kläder. Och på krogen blir det svårt att erbjuda goda arbetsvillkor om vi som kunder föredrar fläskfilé, pommes frites och en stor stark för 99 kronor framför oxfilé och ugnsbakad potatis för 269 kronor.
Vad jag vill ha sagt egentligen är jag tycker det är angeläget att den ekonomiska dimensionen av arbete är levande i arbetslivsforskningen på annat sätt än som den goda arbetsmiljöns och den professionella autonomins svorne fiende producerad av kallhamrade politiker, direktörer och kapitalister, liksom att vi bör försöka visa att socialt och fysiologiskt hållbara arbeten i högsta grad kan vara lönsamt både för aktieägare och samhälle.
Stefan Tengblad
