Lean management: Vad är det som är nytt under solen?

8
192

Läser precis en bilaga om Human Resources i Dagens industri (2010-03-22). Lean HR ingår så klart. Lean, särskilt i Toyotas tappning, är det allra hetaste även om detta företag som bekant har stora kvalitetsproblem i USA. Optimisterna säger att problemen kommer att göra företaget ändå starkare framöver till följd av sin överlägsna ledningsfilosofi. Just att det är en filosofi brukar framhållas särskilt noga, det är inte någon teknik eller något koncept, utan en filosofi som bör sväljas med hull och hår. Men vad är då filosofins kärna, såsom att existensialismens kärna är att människan föds fri och har möjlighet att göra egna val? Jo Lean managementfilosofins kärna handlar som bekant om att eliminera alla aktiviteter som inte är värdeskapande, att aktiviteter skall analyseras i detalj utifrån detta hänseende, att processer skall utarbetas i detalj och att det noga skall utvärderas hur effektivt arbetet skall utföras. Arbetet skall vidare utföras på effektivast möjliga sätt i fråga om kapitalbindning och leveranssäkerhet. Och huruvida man lyckas eller inte framhålls bero på ledningens engagemang, inte på filosofins förtjänster och tillkortakommanden. Jo se där en likhet med existensialismen, företag som inte är framgångsrika har sig själva att skylla. De är oupplysta, lättjefulla och likgiltiga.

Jag påstår nu inte att Lean filosofin är felaktig, men undrar vad som är nytt med detta. Faktum är att den är slående lik Frederick Taylors Scientific Management som firar 100-års jubileum inom kort. Även här finns samma tilltro till analys, systematik och förutsägbarhet där arbete analyserades i små beståndsdelar.  Också Taylor såg Scientific Management inte som en teknik utan som en filosofi för att skapa mer harmoniska företag och samhällen.  Och precis som med Lean finns det en baksida med Scientific Management ibland i form av utarmade arbetsuppgifter, stress och förslitning.  Bäst funkar fortfarande scientific management/lean i vardagligt rutinarbete. Av mer tvivelaktigt värde har lean filosofin för komplicerade arbetsmoment som innehåller stora mått av osäkerhet. Hur vet man te x (på förhand) vad som är värdeskapande aktiviteter inom forskning och utveckling. Visst kan det vara bra tydliga rutiner, men det innebär inte med nödvändighet att den bästa kandidaten blir anställd, att budgeten blir realistisk eller att den egna offerten blir antagen. Förmåga till improvisation och att låta det oförutsedda  vara styrande, kan vara väl så värdefullt.

Det må vara sant att Toyota har förfinat Taylors tankar en del, men det är ingen ny filosofi och egentligen något banalt och självklart. Vem tycker det är bättre med arbete som inte skapar något värde, som utförs på fel sätt och som ingen är beredd att betala för? Vem är för slarv, fusk och lättja? Fråga fattiga bönder eller hantverkare för hundra år sedan de skulle hålla med  Lean filosofin till hundra procent för de visste att de fick gå hungriga ifall de inte arbetade värdeskapande. Slöseriet kanske snarare består utav människor som borde veta bättre avsätter värdefull arbetstid på att sitta på dyra konferenser och lyssna på självklarheter.

Stefan Tengblad

8 COMMENTS

  1. Vet inte hur jag kom att bli så kritisk mot Lean. Det måste vara den närmast blinda tilltron till konceptets förträfflighet och att företaget Toyota har funnit Den vises sten. Det banala i budskapet understryker att konceptet måste vara rätt. Själv är jag övertygad om att det behövs syre för att kunna andas. Gärna mycket med syre. Någon som är emot syrefilosofin?

    Stefan Tengblad

  2. Jag håller med dig! Men om du tycker att leanfilosofin kväver medarbetarna så har du fel för det är tvärtom, vilket är huvudorsaken till Toyotas framgångar.
    Grunden för Toyota och leanfilosofin är respekten för medarbetarna och inte att reducera slöseri men det är inte att ta bort slöseri som är grunden till Lean. Leanfilosofin fungerar inte om man sväljer den med hull och hår som du skriver. Inte ens Toyota kopierar sig själv när de startar en ny fabrik, utan man bygger upp en företagskultur från grunden men med Toyota Way filosofin i botten men anpassat till de lokala förutsättningarna.
    På Toyota är det inte utomstående produktionstekniker som sätter arbetssätet för teamet utan det är teamet som äger och utvecklar det standardiserade arbetssättet genom ständiga förbättringar. Detta är tvärtemot Taylors scientific management som också använder standardiserat arbetssätt men där experter som t.ex. produktionstekniker bestämmer för teamen hur arbetet skall utföras. Genom att teamet utvecklar sitt arbetssätt skapas motivation och engagemang.

    På Toyota har man vänt upp och ner på traditionella hierarkier och placerat team med montörer högst upp eftersom de gör det direkt värdehöjande arbetet för kunden och ses därför som de mest centrala och kritiska för företagets framgång. Resten av företaget finns till för att stödja och serva teamen som man lite ser som företagets kirurger.

    Lean utveckling handlar inte om att eliminera slöseri. Det handlar om att ta beslut sent och inte ha en detaljerad planering. Toyota tar fram flera konkurrerande utvecklingskoncept som utvärderas och även kan återanvändas senare. Man har korta utvecklingsloopar med täta avstämningar som tex. när det gäller lean inom mjukvaruutveckling där Microsoft och andra mjukvaruföretag har gjort enorma vinster genom kortare utvecklingstider, mindre förseningar m.m. när de gått över till agila och lean utvecklingsmetoder.

  3. Hej Peter!

    Låt oss hoppas du har rätt. Ser dock en fara att det blir metoden som ses som framgångsnyckel och att alla tillkortakommanden skylls på implementeringtabbar och brist på kompetens, etc. Jag kan tänka mig att ibland kan det vara metoden som inte är lämplig, t o m om dessa metoder är LEAN-märkta.
    Stefan

  4. Det är bara att hålla med ovanstående kommentarer.
    Vad jag tycker och tror blir spännande är hur resultaten kommer att se ut när någon ”entusiast” anlitats för att ”styra upp” vården.
    Oddsen borde vara skyhöga för att ”experimentet” lyckas.
    För som vi alla vet så är ju korrelationskoeffiicienten mellan teori och praktik i de flesta fall knappt mätbar.
    Det ”olyckliga” i många resonemang är, att man övertyga -r/-s om att detta är både det ”rätta” och enda sättet att bringa ordning i kaos. Men att skapa ett ”strukturerat kaos”, ger dessvärre inga hållbara lösningar.
    Men nog är det en i mina ögon fantastisk födkrok, att sälja in en ”teoretisk illusion”, så jag måste bli den första att gratulera, men samtidigt beklaga att så många väljer att ”köpa grisen i säcken”!

  5. Varför kan inte Sveriges ledande arbetslivsforskare samla ihop sig och träffas på ett trevligt ställe och enas om ett nytt koncept. Det behövs något som ni kan enas ikring och lyfta fram som ett alternativ. Det är trist att 30 år gamla koncept lyfta fram som frälsning men kan ni inte göra något åt det? Ibland kan jag fundera om den här typen av forskning drabbats av så kallad inlärd hjälplöshet. När jag hörde en arbetslivsforskare säga till mig att: -Vi gillar inte heller Lean men de efterfrågar ju våra tjänster så vi bygger in något annat i det här och så låter vi dem tro att det är lean så tänker jag. – Det är inte rätt, det är ju som att tillverka en korv och säga att det är en korv men i själva verket gör de en korv med bananmos inuti. De borde inte kompromissa på det sättet, det är inte långsiktigt, det är inte fruktbart, det är inte ett intelligent kritiskt sätt att förhålla sig. Ta tillvara era kunskaper och planera för en förändring! Where there´s a will there´s a way. Vore jättekul att se ett nytt koncept eller idé eller kalla det precis vad som helst, bara det är en väg framåt som enar er och inkluderar sätt att arbeta på som berikar människorna, världen och samhället. Mvh Karin Leksell

  6. Intressant diskussion. Liksom Stefan inleder med så är det många gånger en fråga om paketering från konsulter som vill tjäna pengar. Med det sagt så är idéerna och tankarna inte fel. Alla utvecklingsansatser bör ju anpassas efter lokala förutsättningar. Exempelvis så kan det vara bra att standardisera utvecklingsprocessen i syfte att förfina och förbättra även denna delen av verksamheten.

    Part Development kallar Lean för ”Strukturerat sunt bondförnuft” och det är väl precis vad det är, men dessa ”kunskaper” har ju kommit på glid någonstans. Ett symtom för verksamhetens växtverk kanske. (Nej jag har inget samröre med deras verksamhet).

    @ Peter Hellman, jag förstår inte hur du kan mena att Lean som uppenbarligen inneburit stora framgångar för MÅNGA företag skulle vara en ”teoretisk illusion”. Att arbeta resurssnålt måste väl ändå vara bättre än att slösa med verksamhetens resurser?

    @ Karin Leksell, det är ju kul att det åtminstone finns en som tycker att det hade varit kul med fler koncept som bygger på ungefär samma principer. Det är en ovanlig åsikt du representerar. Att påstå att konceptet inte utvecklats något på 30 år är en grov överdrift. Läs gärna: https://docs.google.com/viewer?a=v&q=cache:uBpyWJSVgTgJ:aut.researchgateway.ac.nz/bitstream/handle/10292/3858/Stamm%2520Evolution%2520of%2520manufacturing%2520paradigms.pdf?sequence%3D2+lean,+tqm,+toc,+six+sigma,+tpm&hl=en&pid=bl&srcid=ADGEEShH5lUsnFXnxPoa5fmKxv8d1JuibReyrvp09gPGVv41MnTLPwQH-UZdkAiyzY_6NNUnqRDppx-CFDZZLSzWFeP5RX82u4Kbq4sWxProh19qEOytjrxTQSjBWMShZEaQB4OQbMzh&sig=AHIEtbQRQyj-Y-5aDzJhHopdvmglnWSAXQ

    Lean syftar ju faktiskt till att berika människor och ge dem ett ökat självbestämmande över det egna arbetet. Dessutom föreskriver Lean principerna att man tar utgångspunkt i säkerhet och ergonomi vilket leder till förbättrad arbetsmiljö. Vidare ser jag också att genom använda mindre resurser i organisationen så berikas också både världen och samhället.

    Där finns ganska mycket forskning som beskriver utvecklingen, från Scientific Management till Toyotism eller som Christer Norr kallar det: ”Från handgreppstaylorism till tanketaylorism”.

  7. Om man med lean avser det som Taiichi Ohno beskriver i boken Toyota Production System, så har lean inget med scientific management SM att göra. Tvärtom. SM utgår från ett reduktionistiskt synsätt som säger att man kan hitta ett bästa arbetssätt och reducera osäkerhet. Lean utgår från att detta inte är möjligt, och att det inte är möjligt syns i all verksamheter där man försöker leda top-down.
    Ohnos lösning blev självorganiserade team som styr sig själva utifrån signaler och löser uppkomna problem. Detta kräver mycket delegering, och ofta en reducering av antalet mellanchefer eftersom ”first line of defence” flyttas till medarbetarna.

    Jag menar att man kan inte förstå lean utifrån ett reduktionistiskt tänkande, det är nödvändigt att använda komplexitetsteori.
    Jag tror också man ska vara försiktig att försöka förstå lean genom att studera Toyota, det är inte givet de förvaltar arvet efter Ohno på ett ”korrekt” sätt.

    Lean i sig avgör inte hur arbetsmiljön blir, det avgörs av de som skapar infrastrukturen som lean ska operera i.

  8. En del tid under solen har passerat sedan detta blogginlägg. Men förstår inte den negativa hållningen till Lean management? Däremot förstår jag fullt den negativa hållningen om det baseras på ljudet från trummande framgångsförespråkare inom Lean som marknadsför sin egen agenda (kan lätt bli tröttande att lyssna på de som vill göra snabba cash på långsiktig filosofi). Vill bara skriva att innebörden av Lean management (Leanfilosofi) innefattar bl.a. ”Medarbetarskashjulet”s systematik samt en hel del annat. Respekten för människan är central samt förståelsen för att det krävs systemtänkande. Det finns, vill jag starkt påstå, mycket som kan förbättras inom forskarvärlden enligt Leanfilosofin; med syftet att skapa ökad möjlighet för oss att tänka nya tankar och leverera värdeadderande utbildning utan att slösa tid på bl.a. aktiviteter som stoppar det kreativa flödet. Om detta kan filosoferas mycket. Leanfilosofin är inget magiskt utan ett ständigt arbete och strävan att identifiera sin organisations rörelse mot målet.
    mvh//Gary

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here