Första nationella priset i arbetslivsforskning går till Malin Espersson

0
130

Den 16 juni 2011 delade FALF för första gången ut ”Arbetsmiljöhögskolans pris för bästa avhandling i Sverige inom forskningsområdet arbetsliv och arbetsmiljö”. Årets pristagare är Malin Espersson. Hon får priset om 10 000 kronor för sin avhandling Mer eller mindre byråkratisk – en studie av organisationsförändringar inom Kronofogdemyndigheten, som lades fram vid Sociologiska institutionenSamhällsvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet 2010. Avhandlingen var nominerad av Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet och Malins Esperssons handledare.

Juryn angav följande motivering:

Malin Espersson tilldelas Arbetsmiljöhögskolans pris för bästa avhandling i Sverige inom forskningsområdet arbetsliv och arbetsmiljö för sin avhandling Mer eller mindre byråkratisk – en studie av organisationsförändringar inom Kronofogdemyndigheten, som lades fram 2010 vid Lunds universitet. Avhandlingen håller hög vetenskaplig kvalitet och utgör ett viktigt bidrag till forskningsområdet arbetsliv och arbetsmiljö. Slutsatserna vilar på en gedigen empirisk och teoretisk grund. Med en problematiserande ansats ger avhandlingen ny förståelse av organisationsförändringars effekter och möjligheter i byråkratiska organisationer. Genom detta bidrar avhandlingen med ny kunskap till nytta för arbetslivets aktörer.

Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, skriver i sin nominering av avhandlingen följande: Malin Esperssons studie av Kronofogdemyndigheten i Malmö belyser på ett ingående sätt hur olika organisationsförändringar kombinerades med varandra och vilka följder det fick för den individuella arbetssituationen och det sociala samspelet på arbetsplatsen samt för myndighetsledningens mål om ökad effektivitet och förbättrad arbetsmiljö. Med hjälp av byråkratibegreppet och nyinstitutionell teori ger avhandlingen nya infallsvinklar på hur arbetsvillkoren för olika kategorier anställda förändras när ett teambaserat arbetssätt införs i en traditionell myndighet som brukar räknas till statens kärnverksamheter.

Av avhandlingen framgår att viktiga lärdomar kunde dras av den grupporganisation som först infördes och som betraktades som ett misslyckande. När teamen introducerades var det med betydligt större målmedvetenhet. Stora satsningar gjordes på utbildning och att få individerna att tillägna sig värderingar i samklang med det nya teambaserade arbetssättet. Att genom en vetenskaplig studie analysera hela denna process – bland annat hur de anställda i det dagliga arbetet förhöll sig till organisationsförändringarna – ansågs av Kronofogdemyndigheten som så angeläget att man vände till Sociologiska institutionen för att få till stånd ett forskningsprojekt.

Espersson visar hur gamla och nya handlingsmönster och värderingar bröts mot varandra vid övergången mellan olika organisationsmodeller och hur personalen och ledningen hanterade detta. Avhandlingens resultat är inte bara av vetenskapligt intresse utan också nyttig kunskap för arbetslivets aktörer, inte minst dem som planerar organisationsförändringar.

Under avhandlingsarbetet visade det sig fruktbart att vid sidan om nyinstitutionell teori utgå från byråkratibegreppet. Max Weber angav ett antal egenskaper hos byråkratin i dess idealtypiska form. Espersson tar det djärva greppet att behandla byråkratin som en variabel. En organisation kan således vara mer eller mindre byråkratisk. I avhandlingen visas att de organisationsförändringar som genomfördes inom Kronofogdemyndigheten i Malmö under 2000-talets början – dit hörde även en ny prioriteringsordning – på en och samma gång gjorde myndigheten mer och mindre byråkratisk. En distinktion görs mellan byråkratiska organiseringsprinciper (avgränsade och individuella arbetsuppgifter, hierarkisk struktur och kontroll, regelstyrning mm) och byråkratiska värden (likabehandling, opartiskhet mm). Införandet av team distanserade arbetsorganisationen från Webers idealtypiska byråkrati av individuellt arbetande tjänstemän. Tillsammans med det nya datasystemet, som gav handläggarna insyn i varandras arbete, medförde detta en ökad likabehandling och därmed en förstärkning av byråkratiska värden genom en delvis icke-byråkratisk organisationsform.

Tidigare kunde ärendena samlas på hög eftersom varje handläggare ansvarade för gäldenärer födda några av månadens dagar. Det gemensamma ansvaret medförde att många upplevde att pressen på den enskilde individen minskade, men även de mest positivt inställda oroade sig för att kollegorna inte ansträngde sig lika mycket som de själva, samtidigt som teamen utsattes för skärpta krav uppifrån på ökad effektivitet. Det förekom också ett motstånd mot att överge etablerade handlingsmönster och värden. Espersson erinrar om att handläggarna i egenskap av ”gräsrotsbyråkrater” alltid har ett relativt stort handlingsutrymme.

Malin Espersson disputerade i sociologi vid Lunds universitet den 29 maj 2010. Institutionell hemvist: Malin Espersson fil. dr, vik. lektor i genusvetenskap, Centrum för Genusvetenskap Box 117, 221 00 Lund, tel. 046-222 96 08.

E-post: Malin.Espersson@genus.lu.se


Fakultetsopponent: professor Göran Ahrne

Huvudhandledare: Anders Kjellberg

Biträdande handledare: Roland Ahlstrand

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here