Dags att damma av lite klassisk arbetsvetenskap?

5
114

Första riktiga arbetsveckorna på jobbet efter semestern är avklarade och det känns skönt. Skönt att vara tillbaka i vardagen och skönt att få känna att det rör på sig. Men semestern var nog välbehövlig i alla fall. Jag fick pusta ut efter vårt arrangemang av FALFs 4e nationella arbetslivskonferens som i år gick av stapeln vid Luleå tekniska universitet i slutet av juni. Konferensen var lyckad och det var intressant att se bredden i dagens arbetslivsforskning, eller arbetsvetenskap som jag gärna kallar det. Det fanns med andra ord mycket att lyssna på. Själv intresserade jag mig mest för några seminarier som handlade om hur man ska göra för att kunna kombinera ekonomisk effektivitet med en rättvis, hållbar och utvecklande organisation och god arbetsmiljö som möjliggör hälsa, arbetstillfredsställelse och lärande för medarbetarna. Visserligen förbättras arbetsmiljön inom många branscher, men det finns andra som har en mer dyster utveckling där andelen repetitiva och maskin- och detaljstyrda arbeten ökar. Här finns mycket att göra.

Då tror jag att det kan vara en bra idé att damma av lite gammal klassisk arbetsvetenskap. Jag har i sommar haft förmånen att läsa om de sociotekniskt inspirerade teorierna och metoderna där kunskaper om människan, arbete, teknik och organisation kombineras. Dessa teorier gav oss bland annat dessa två viktiga slutsatser: 1) Det räcker inte med organisatoriska förändringar. För att skapa lärande, innovationer och bra arbetsmiljö måste organisationsutveckling kombineras med förändringar av arbetet, arbetsplatsen, produktionsmetoder och produktionsteknik. 2) Det inte räcker att bara investera i ny teknik eller nya styrsystem. Sådana saker har inte ett givet sätt att fungera eller att förändra processer eller arbetsvillkor, vare sig positivt eller negativt, utan man måste även inkludera arbetets organisering, såväl den formella som informella organiseringen.

Dessa teorier togs fram under 1970- och 1980-talen och byggde på kritiska teorier, stora empiriska studier och en hel del konkret förändringsarbete ute på arbetsplatser. Tyvärr får liknande forskning inte så stort utrymme i dagens svenska arbetslivsforskning trots att såväl teorierna som metoderna behöver vidareutvecklas och uppdateras till dagens industriella kontext – och trots att många av de gamla problemen och behoven i arbetslivet kvarstår. Jag tror att många företag och organisationer skulle ha god praktisk hjälp av dessa teorier. Dessutom saknas i den internationella arbetsvetenskapliga litteraturen mycket av denna typ av kritiska arbetsplatsnära forskning. Här finns kanske en potential för internationell publicering. Och även för nya grepp inom forskningen och internationella jämförelser. Det ser jag fram emot!

5 COMMENTS

  1. FALF: Glöm inte att twittra om intressanta texter som denna med taggen #arbetsmiljö. Den får fler och fler läsare, inte minst av dem som finns på twitterlistan Arbetsmiljö https://twitter.com/#!/NilsOstergren/arbetsmiljo

    Om Google+ lyckas växa kan det finnas anledning att publicera även där. Diskussionsutrymmet är större och en skara arbetsmiljöintresserade börjar samlas på: http://gpc.fm/l/arbetsmiljo

    G+ kräver i skrivande stund fortfarande en inbjudan. Jag förmedlar gärna inbjudningar till den arbetsmiljöintresserade som epostar mig nils.ostergren KRINGLA gmail.com eller tar kontakt på Twitter: @NilsOstergren

  2. Tack Nils för information och uppmaning. Har aldrig själv kommit mig för att ta tag i twittrandet – men det kan ju vara värt att försöka ändra på den saken.

  3. Även jag tackar Nils: twittrar gör jag, men mkt sporadiskt, bra idé tagga med #arbetsmiljö, twitterlista är nytt för mig, och G+ uppmuntrade du mig att anmäla mig till, men det har stannat vid det… det är så mycket nu med ilpc2012 och med ett bokmanus (antologi)…. men det kommer…

  4. Jag tror att det vore bra att även se på vad som gör att människor beter sig som de gör i arbetslivet. Jag har länge tänkt på att få till stånd någon sorts utbildning kring arbetslivspsykologi men jag jobbar ju hela tiden med andra saker så det förblir för mig ett sånt där ska göra längre fram i livet projekt. Om någon är intresserad så hör gärna av er eftersom jag kan ha det som fritidssysselsättning.

    Jag har sett i de verksamheter jag varit inne i att anledningen till att människor inte skapar utrymme till delaktighet, demokratisering och underifrånstyrning är att vi som människor är mer eller mindre omedvetna om rätt farliga krafter i arbetslivet som styr och råder utan att det finns så mycket kunskaper.

    Jag har aldrig sett någon utbildning för personal och chefer där man tar upp vad en psykopat är, hur en narcissit fungerar eller andra uttryck som kan få allvarliga följder, Skulle tro att om fler chefer skulle få kunskap om vad som sker med människor som beter sig som om människor är enbart objekt för deras egen framgång och hur illa det är för prestationer och resultat så kanske fler skulle tänka sig för.

    Det går att lära av det patologiska även om man själv inte är sjuk så att säga. Det finns grader i helvetet, och allt är inte sjukt eller friskt men jag tror att genom att skapa medvetenhet om det här och koppling till goda resultat utifrån ändrade beteenden att det kan vara en väg fram för att få till stånd bättre arbetsliv och arbetsplatser.

    Gärna mer samverkan mellan psykologi och sociologi så att inte arbetsorganisation lämnas utan det benet som handlar om mänskligt beteende. Ps. Else-Britt Kjellqvists böcker är fantastiska!

LEAVE A REPLY

Please enter your comment!
Please enter your name here