Arbetslivet i det digitala samhället: noteringar från en konferens i Lund

I mitten av oktober bjöds det i Lund in till den 55:e Nordiska arbetsmiljömötet. Jag vill här dela med mig några noteringar från den del av konferensen som uppmärksammade att även det digitala har kommit att påverka stora delar arbetslivet på ett alltmer grundläggande sätt. Vi samlade en session som ett led i att snacka om, formera runt, förstå frågorna med hur relevant det är att bygga något tvärvetenskapligt kring det digitalas påverkan, också föranlett av att Forskargruppen Cybernormer bygger ett Lund University Internet Institute.

Jag var inbjuden som chair för denna session på det nordiska arbetsmiljömötet, och döpte den till:

Labour and the digital: What does the Internet, social networks and digitalised communication change in society and work-life?

och beskrev den lite trevande och översiktligt i termer av:

This session looks for whatever transition digital society brings, at large as well as in relation to work-life. Any perspective on what the digital dematerialisation, social networks and peer-production mean for how we conceptualise reality, work life, how it affects and interplays with our identities, organisational structures, states and democratic processes, privacy, production/consumption, security, leadership and traditional power structures etc. is welcome.

Internet och digitaliseringens relevans för arbetsliv
Det var oerhört kul att se en massa nya ansikten som kom på vår session, utöver de gäster som inbjudits att tala, dvs nyfikna arbetslivsforskare som ville lyssna mer på om hur det digitala i bred mening kan tänkas påverka arbete och arbetsliv. Och en rad mycket intressanta perspektiv också fram i presentationerna som kan beskrivas som arbetslivsforskning i det digitala samhället. Det rörde exempelvis detaljer kring Facebooks och sociala nätverks roll i mångas tillvaro men också för hur gränser suddas ut mellan privatliv och arbetsliv, och hur konsumtionsmönster förändras i det digitala, bland annat genom bloggars roll för hur produkter promotas i privatbloggar, integritetsfrågor, sjukvård och IKT, samhällsförändring i större drag mm.

Som ett sätt att föra logg över några av de saker som sades vid denna session, radar jag upp några noteringar jag gjorde. Noteringarna gör på intet sätt presentationerna rättvisa, men kan ändå vara bra som minnesfunktion. Vi delade upp vår session i två delar, där den första var något mer hands-on arbetsliv, och den andra mer digitalt samhälle överlag.

1. Jag introducerade under titeln From analogue to digital: the skeumorphs and metaphors we use med tanken om att det digitala inte bara förändrar fakticiteter utan därmed också tankestrukturer och språklig metaforicitet. Jag är jurist och FD i rättssociologi med internetintresse och medlem i forskargruppen Cybernormer. Min introduktion var, helt kort, något om de två förhållandena att vi i och med digitalisering har ett enormt behov av metaforiska lån från en analog tillvaro – vilket ofta äger rätt tydliga metaforer – men också att en del begrepp tenderar att omdefinieras utan att för den skull om omformuleras – dvs det kan vara ganska otydligt att sådana skeumorpher produceras. Det är, med andra ord, två tydliga teman i min avhandling Metaphors and Norms, och något jag skrivit om i SvD.

2. Därefter följde Jonas Andersson: med en presentation på titeln The borders of informality: Investigating “emotional competence”. Jonas är ju lektor i Medie- och Kommunikationsvetenskap på Södertörn, har skrivit boken FRAMTIDEN med Eric Schüldt, ihop med Pelle Snickars varit redaktör för Efter The Pirate Bay och skrivit både vetenskapliga artiklar och synts i SvD ett par gånger. Jonas pratade på ett tema som synts i den här texten Under Strecket i SvD: om hur mätbarhet uppkommer i det digitala – om socialisering i stort, det entreprenöriella jaget (med referens till Nicholas Rose), om multikompetenta användare: teknisk, lingvistisk, kulturell, subkulturell, emotionell, säkerhet, integritet, governmentalitet (foucault) / professionalism (överlappningar), mm.

3. Jutta Haider pratade under temat From ’ethical consumption’ to ethical prosumption? The environmental impact of everyday life, social media, and doing domestic work as home work.
Jutta är forskare och lärare i biblioteks- och informationsvetenskap och är inriktad mot ”digitala kulturer, kritisk internetforskning och miljöinformation”. Förutom att hon undervisar i immaterialrätt på en kurs jag hört gott om, så är hon också med och bygger ett kandidatprogram i digitala kulturer på Lunds universitet. Det är ett bra initiativ som ska bli kul att följa. Jutta pratade om bloggforskning och om det mediet som ett sätt att uttrycka miljövänlig livsföring och levnadsuttryck. Här kan man åter konstatera det metaforiska behovet av hur nya former för beteende kräver nya uttryck om man skall fånga de viktiga aspekterna av det (”prosumption”).

4. Martin Berg läste under temat It’s quiet! What are they talking about? Auto-ethnographic Reflections on Silence and Mediated Interactions in a Digital Workplace Environment och följde upp med en intressant och diskuterande analys. Martin disputerade 2008 i sociologi och postdokkar nu via ett samarbete mellan webb- och strategibyrån Good Old i Malmö och Riksbanken (flexit) om Nätgemenskapernas socialitet. Martin drog växlar på hur kommunikationsverktyget Yammer används på sin arbetsplats och reflekterade över den tysta och i viss mån exkluderade position han svävade på till en början. Martin pratade om internet mediated social spaces och löften om interaktivitet – den sk web 2.0 och hur det, exempelvis på en arbetsplats påverkar maktstrukturer och befäster styrande funktioner..

5. Marcin de Kaminski döpte sin presentation till Looking for a job? Better clean your Facebook album. About net based identity, integrity and interaction on a traditional labor market. Marcin är känd för sin nätverkande approach överlag, var med och arrangerade den mycket lyckade SIDA-konferensen om nätaktivism som demokratiprojekt, är doktorand i Rättssociologi, med i forskargruppen Cybernormer, Juliagruppen, ”klusterprojektet” Werebuild/Telecomix som det senaste året varit mycket aktivt i frågor som rört lagstiftning och opinionsbildning inom nätområdet. Marcin pratade om gränsdragningsfrågor privat/publik, afk/online, ung/vuxen och svårigheterna med att överblicka internets minnesfunktion. Här finns exv sådana problem som vi måste fundera mer på om hur unga använder bilder på sig själva på nätet som senare får konsekvenser när de finns kvar att titta på i sammanhang som aldrig var tänkta, av framtida arbetsgivare mm.

6. Kari Rönkkö pratade om Norms and Internet from interaction design point of view. Kari är mjukvarudesigner och docent på Sektionen för datavetenskap och kommunikation på BTH, viktigt produktutvecklare i Finja Five, medlem i forskargruppen Cybernormer. Det som särskilde Karis approach på denna session var hans fokus på interaktionsdesign, user experience (UX) och programvaruteknik. Kari konstaterade att normer är centrala när det gäller att förstå hur verkligheten möter teknologin, och refererade till normer på en mycket konkret nivå utifrån olika vardagssituationer, som till exempel ”ticket to talk”, som är en referens till Harvey Sacks, en sociolog influerad av etnometodologi. Kari nämnde Mannheimer och Garfinkel och ”vårt bagage från förr” och dess relevans för hur vi förstår verkligheten, och utvecklade detta i relation till UX.

Pass 2

7. Christoffer Kullenberg pratade om Wired revolutions? Learning and using subversive Internet technologies. Christoffer har bland annat skrivit boken Det nätpolitiska manifestet, har en avhandling på gång till i vår, är inblandad i telecomix, skriver intensivt på bloggen intensifier och är medlem i Juliagruppen. Han pratade om internet & nätaktivism och internets betydelse i den arabiska våren. Centralt i presentationen, kanske vid sidan om vad nätaktivism är, var metodfrågan hur nätaktivism kan mätas. Detta ledde Christopher vidare till frågan om hur kunskap(er) kommuniceras. I det nätaktivistiska spåret nämndes ”internetnoll”, dvs afk-spridningen från onlinekällor, vilket är en relevant fråga i aktivistiska sammanhang som samtidigt har bäring på mätbarhetsmetodologiska frågan. Han formulerade mycket av sin presentation kring ”affordance” – hur ser möjliggörandet ut? vad är det som möjliggörs, hur är dess gränser? Och konstaterade att om man tar makt över nätverket, skyddar sig, skaffar man affordance.

8. Måns Svensson presenterade under titeln A Growing Professionalism Within The Global File Sharing Community. Måns är forskningsledare för forskargruppen Cybernormer, föreståndare på Arbetsmiljöhögskolan vid LU, koordinator för mastersprogrammet Sociology of European Law. Han berörde frågor kring normer (sociala, rättsliga och kodade), metod (att vi behöver anpassa metodkraven efter den förändrade verkligheten), och den TPB-studie som forskargruppen Cybernormer genomfört på fildelningssamhället och som DN skrivit om här och här. Han diskuterade fildelningsstrukturer i termer av en tilltagande ”professionalisering”, dvs en rollfördelning i fildelningssamhället. Han nämnde att studien var uppdelad i dels TPB-studien, med över 75 000 respondenter och dels fokusgruppsintervjuer med niondeklasser i Linköping.

9. Johanna Alkan Olsson fördjupade delvis TPB-undersökningen under titeln I am not a criminal, I am just not following the law. Johanna är FD och tillsammans med Måns Svensson programansvarig för Masterprogrammet sociology of European Law samt forskningskoordinator och lärare på rättssociologiska enheten vid Lunds Universitet. I nämnda TPB-studie fokuserar hon de öppna svaren från de afrikanska respondenterna, vilket hon analyserar i termer av ICT för utveckling. Hon konstaterar även att fildelning i vissa fall motiveras som dels det enda sätt att komma åt media och dels skapar någon typ av ”arbete” i en professionalisering där de som har nätåtkomst kan sälja vidare material till andra. Tre teman som dyker upp: sharing culture (inte som i ägande av kultur), 2. opportunity och 3. internet som brobyggare.

10. Magnus Eriksson öppnade upp ett vidare tema under rubriken From Digital Technology to (and back to) Network Cultures. Magnus är knuten till Interactive Institute, skriver på blay och har/är knuten till initiativ som Piratbyrån, F.A.T.L.A.B, Telecomix, GHS, Forskningsavdelningen, Juliagruppen. Magnus letade i sin presentation efter hur man med en övergripande term kunde definiera det som internet och digitala teknologier i samklang med samhälle innebär, och menade bl a att man istället för att prata om Internet kunde tala om nätverkskulturer. Magnus visade upp exempel med framtidens sjukvård relaterat till framtidens internet.

11. Peter Ljungstrand presenterade under titeln Broadening our understanding of future Internet possibilities. Peter är Studio director, senior researcher på interactive institute. Han konstaterade att EU-initiativ rörande forskning som har med det digitala att göra ofta leder till teknikdriven forskning, dvs teknologi, och menade att övergripande initiativ inte lyckas uppstå. Men varför är det så? Peters presentation låg nära design och konstaterade att tänkandet i sig sätter begränsningar för vad vi kan konstruera, designa mm. ”Every object is the embodiment of possibilities and what we can think”, som Enzo Mancini har konstaterat. Peter tog upp konceptbilens uppgift i att visa vad en bil KAN vara, och tog det vidare gällande datorer – och frågade sig om man kan tänka sig konceptdatorer i motsvarande grad, för att tänja på gränserna för vad en dator KAN vara.

12. Håkan Hydén drog historiska växlar gällande samhällsförändring i termer av s-kurvor under titeln Society and worklife in transition: learning from history when considering the implications of a digital society. Håkan är professor i rättssociologi vid Lunds universitet och medlem i forskargruppen Cybernormer. Håkan talade om att vi befinner oss i ett övergångssamhälle, och menade att samhällsförändringen sker i s-kurvor, och att inga samhällen ser längre än till sitt nuvarande tillstånd, man ser bakåt och nu. Det svåra är att bryta sig ur dessa begränsningar gentemot framtida utblickar.

Comments

  1. Hej!
    Vill gärna ställa ett par frågor till bloggaren, fast via e-post!

Trackbacks

  1. [...] skriver mer om detta på FALF’s blogg (Forum för ArbetsLivsForskning), och bland annat en längre logg över de 12 inläggen under [...]

  2. [...] i en digital kontext”. Det är ganska mycket på samma tema som när jag var chair på en session på det nordiska arbetsmiljömötet i oktober, och nu använder jag en del av de inspirerande tankar kom fram där. Det handlar i första hand om [...]

Speak Your Mind

*